Krabbfisket kvar på bottennivå
För dryga tio år sedan vågade halländska krabbfiskare se en ljusning. Miljoner i utvecklingsbidrag betalades ut från EU och staten och forskningsprojekt genomfördes. Men lyftet kom aldrig. Den lite udda orsaken är att det finns för mycket krabba.
2005 betalades utvecklingsbidrag i miljonklassen ut till Halländsk skaldjursutveckling, en intresseförening för fiskarna. Pengar som gick till utbildning i ekologisk fiske, att bygga en sumpanläggning i Bua och utveckling av maskiner som rensar krabborna på kött.
VIKING BENGTSSON, talesman för fiskarna och Halländsk skaldjursutveckling, menade att pengarna innebar en ljusning. Marknaden som till fyra femtedelar var importerad krabba skulle bli mer svensk. Men verkligheten ville annat. – Det finns för mycket krabba i dag och det gör att de inte är bra Det lokala krabbeståndet får inte nog föda för att äta sig matiga, säger Viking Bengtsson.
Exakt vad som hänt finns det ingen forskning om. Enligt Mats Ulmestrand, fiskeribiolog på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil har det inte forskats om krabba sedan 2005.
EN FÖRKLARING ÄR att krabbbestånden började öka i Kattegatt på 90-talet samtidigt som torsken, som är krabborna naturliga fiende, minskade kraftigt. 2008 rapporterades om en krabbkollaps i media, bestånden hade ökat så att kvaliteten sjunkit. Möjligheterna för fiskarna att få betalt minskade när kunderna fick halvfyllda krabbor.
Utvecklingen av genomlysningsutrustning för att se om krabborna var fyllda hjälpte inte.
– På 20 lådor kanske jag får en låda av riktigt god kvalitet, förklarar Viking Bengtsson.
– Då behöver vi få 45 kronor kilot på fiskeauktionen, men kan få betalning på sju–åtta kronor.
Maskinerna som skulle rensa ut köttet var den svenska livsmedelsindustrin inte intresserade av.
Den enda ljuspunkten är att hösten fortfarande är krabbans tid.
– Om en och en halv månad kan vi leverera bra krabba, ”höstakrabba”.
Det är en Nordsjökrabba som vandrar ner i Kattegatt på hösten. Den har en kvalitet som den lokala krabban inte har. Det fisket kan hålla fram till januari. Hur ska då konsumenten veta att de får bra krabba?
– De ska köpa certifierad krabba, menar Viking Bengtsson.
Genomlyst krabba certifieras och garanterar en fylligare upplevelse. Dock till ett högre pris.
Viking Bengtsson ser bara en utväg för den lokala krabban.
– Ett intensivt klofiske. Att plocka klorna och slå ihjäl krabborna. Om det får sköts rätt genom att certifiera båtar för klofiske skulle man kunna minska och förbättra beståndet.
”Det finns för mycket krabba och det gör att de inte är bra.” VIKING BENGTSSON fiskare
STEFAN NODESJÖ