Ge eleverna tid att äta i skolan
Jodå. Det satsas på kvalitetsmat i många skolor. Skolmatsalskockar får pris och många kommuners skolansvariga tar åt sig ära. Men ändå är det många elever som föredrar snabbmat, bullar och energidryck som alternativ till skollunchen. Svenska Dagbladet har i flera artiklar skrivit om skolmat och vad som gör att många elever inte äter. Det är bra att det uppmärksammas. För skollunchen är viktig också för att göra en bra prestation under skoldagen.
”Vi kan se att det finns många skolkök och kockar som anstränger sig till det yttersta, men att man i samma skola har en schemaläggning som gör att man kanske har sju minuter på sig att äta maten. Om det är stressig måltidsmiljö, hög ljudnivå eller att det känns otryggt i matsalen är det inte roligt att gå dit. Då uppskattar man inte maten heller”, säger Anna-karin Quetel, på Livsmedelsverket till tidningen.
ÄVEN OM ELEVERNA kanske har 30 minuters lunchrast minskas den drastiskt om det är långa köer till skolmatsalen. Det finns det många exempel på. Och då hjälper det nog inte – som man nu i höst gör i Sollefteå – att införa obligatorisk närvaro på lunchen för högstadieelever på kommunala skolor. ”Om man ändå måste gå dit så tänker vi att fler och fler kommer att upptäcka att det faktiskt är bra mat. För det måste det vara. Det här beslutet är hopkopplat med att vi måste servera bra mat i en trevlig, tilltalande miljö”, säger Åsa Sjödén, kommunalråd (S) i kommunen till tidningen.
Det här tål att fundera på. ”Bra mat i en trevlig, tilltalande miljö”, säger kommunalrådet. Men om tiden inte räcker till eller om skolmatsalen är underdimensionerad kommer det att bli problem. Då hjälper det inte med obligatorisk närvaro.
ANSVARIGA KOMMUNPOLITIKER RUNT om i landet borde nog – så här i valtider och när skolorna just börjat för hösten – ta en funderare på hur det ser ut i skolorna. Har eleverna en rimlig möjlighet att inta sin skollunch? Hur är miljön och beläggningen där? Skollunchen är väl nästan den enda fråga som lokalpolitikerna kan ha med att göra när det gäller skolans arbete. Så offra en dag under valrörelsen för studiebesök i skolan vid lunchtid. Det skulle säkert vara nyttigt.
NUTRITIONISTEN ANNA-KARIN QUETEL efterlyser bättre samarbete på skolorna. Ofta ses måltidsverksamheten och den övriga skolverksamheten som separata spår. ”Jag tror att många skolledare inte ser sin roll i måltidsarbetet. Man tänker att maten sköter måltidsorganisationen. Men måltidsorganisationen kan bara sköta det som ligger på tallriken. De kan inte styra över miljön i matsalen och tiden som avsätts för att äta”, säger hon till tidningen.
Här har nog skolledningar och skolpolitiker ett gemensamt ansvar för att se till att skoldagen kan genomföras på ett bra sätt. Ta det.