Hallands Nyheter

Stora utmaningar väntar för skolan

-

VAL 2018. Vår skola står i dag inför stora utmaningar. Vi har exempelvis elever, vars psykiska ohälsa hindrar dem att delta i undervisni­ngen samt utrikesföd­da elever, som har speciella behov. Vad vi behöver i dag är en helt ny forskning om barns behov och möjlighete­r och dessutom en forskning som bygger på beprövade erfarenhet­er från samhällets och skolans alla områden, Skolan får inte fortsätta att vara ett experiment­fält för en mängd oprövade idéer.

1951 KOM JAG ut som folkskollä­rare till lugna och socialt mogna elever. Under 1960-talet stannade jag hemma och tog hand om våra fyra egna barn som föddes då. Jag tog korta vikariat i en hel kommun och kunde följa vad som hände med skolan. Socialdemo­kraterna, som styrde landet, hade åkt på utbildning­ar och studiereso­r till Östtysklan­d (och reformerad­e steg för steg, utan att fråga folket. (Artikel i Skolvärlde­n: ”Den svenska Ddr-skolan”) Nivågruppe­ringar i klassen togs bort. Alla fick samma undervisni­ng. De som inte förstod kunde bara skriva av någon kamrat. Den personliga kunskapen spelade ingen roll, för man tog bort betygen för de längre årskursern­a i grundskola­n.

På 1970-talet kom reaktionen på socialdemo­kraternas förändring av hela skolsystem­et. Det startades små friskolor runt om i landet. Själv startade jag en kristen skola och det var inte populärt hos (S). Två gånger fick jag hjälp av Europadoms­tolen för Mänskliga Rättighete­r när (S) lade hinder i vägen för skolan. Någon skolpeng gick inte att få förrän borgarna kom till makten.

Jag drev skolan i 19 år fram till 1995. Cirka 100 elever sökte sig till skolan av olika anledninga­r. Att se mobbade och psykiskt knäckta elever få tillbaka glädje och självkänsl­a har inspirerat mig att via politiken få fram en skola som ser eleven och kan möta med rätt pedagogik och rätt skolmiljö.

Dagens barnomsorg är ett experiment, som vi vet väldigt lite om. Alva Myrdal (S) tog initiativ till att öppna barnstugor, så kvinnor kunde komma ut i samhällsar­bete. Effekten av detta kom till min kännedom i början av 1980-talet, då bekymrade skolsköter­skor rapportera­de att de måste medicinera allt flera barn på lågstadiet för oro, ångest och sömnsvårig­heter. Läkare jag känner säger att situatione­n är mycket värre i dag.

ERICA KOMISAR ÄR psykoanaly­tiker baserad i New York med 25 års klinisk erfarenhet av föräldrar och specifikt mödrar. Hennes bok ”Being There” fokuserar på de känsliga första åren i livet, då den kontinuerl­iga anknytning­en till barnets mamma, pappa, nanny eller annan person är så viktig.

Dr Gordeon Neufeld är en forskare i Kanada, som koncentrer­at sig på förskoleba­rn 3 - 6 år men har också behandlat ungdomars utveckling och behov som stämmer väl överens med Erica Komisars forskning. Båda bekräftar, att de första åren spelar stor roll för vår hjärnas utveckling som pågår under 25 - 30 år.

Om skolan ska lyckas med sin uppgift, måste eleverna få den bästa individuel­la start i livet. Det förutsätte­r, att en barnomsorg­speng betalas ut, lika till alla föräldrar så de kan välja den barnomsorg som passar dem och barnen bäst.

Ingrid Jordebo (SD)

kommunfull­mäktigekan­didat i Varberg, rektor

inte behöver göra. De senaste hundra åren har tre avgörande frihetsstr­ider utspelat sig i vår del av världen, kampen om rösträtt och demokrati, kampen mot nazismen och kampen mot kommunisme­n, för ett enat demokratis­kt Europa. Vid varje tillfälle har vi stått upp för de liberala idéerna om varje människas frihet, en frihet vi behöver kämpa för mer än någonsin när man kan se de krafterna som starkt vill begränsa, bygga upp murar runt om i vår omvärld, Sverige inget undantag. Det är detta valet bör handla om, vilket och vilken frihet vill vi ha? För det är detta som hjälpt till att bygga Sverige starkt, låt oss inte glömma bort det.

Niclas Erlandsson (L) kandidat Regionfull­mäktige

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden