Vidga vyer är inte genusflum
METOO. Backlash när KD fördummar valdebatten och drar igång med att ”pojkar ska få vara pojkar”.
LEDARE 27/8. En revolution skulle dra fram som skulle förändra allting för alltid. Det var så man sade. Det är vad många fortfarande hoppas på. Men hur går det – egentligen?
När Falkenbergs Centerkvinnorna bjuder in till #metoo-samtal på Stålboms, höjs många röster. Men var gång frasen ”#metoo får inte bli en dagslända” upprepas är det som något skaver.
SEXUELLA TRAKASSERIER, övergrepp och tystnadskultur avslöjades åter inom ett politiskt ungdomsförbund i somras. MUF hamnade i välförtjänt kris. Men det där breda perspektivet på problemen med sexuella övergrepp försvann snabbt igen från valrörelsen. Moderaternas utspel i förra veckan sätter fingret på varför. När rubriken sätts är det snabbare utvisningar av utländska våldtäktsmän som hamnar i fokus.
DET FINNS ABSOLUT inget att invända mot att visa grova brottslingar på porten. Men det löser en ytterst begränsad del av problemet. Metoo handlade ju om något större, om den övergreppskultur som finns mitt ibland oss. Metoo satte ljuset på gubbslemmen som rört sig i kulturvärldens finaste salonger och på tafsarna på kontor och i skolkorridorer.
– På sågen vet de flesta att jag lever med en tjej, att det inte är lönt att försöka något. Men det har funnits en hård jargong. Tjejer i produktionen har upplevt kränkningar. Det är något vi jobbar medvetet med att stävja, säger Anneli Andelén, vd för Maa Såg i Ullared och kommunrådskandidat för Centerpartiet.
ÅSA ERIKSSON, MED mångårig erfarenhet från mansdominerade arbetsplatser, tecknar en liknande bild. Hon har jobbat inom försvarsmakten och är nu kommunikationsstrateg för räddningstjänsten.
ÄVEN I ETT jämförelsevis jämställt land som Sverige finns mycket kvar att göra. Men även om metoo-uppropet blev startskottet för ett nödvändigt förändringsarbete, kommer också nedslående signaler.
– Det känns som det har blivit en backlash i skolan när det gäller sexuella trakasserier mellan elever. Jag är väldigt bekymrad över förgrovningen av språket och de hårdnande attityderna mellan ungdomar i skolan, säger Lena Ag till tidningen Chef och Ledarskap. Hon är generaldirektör för den nystartade Jämställdhetsmyndigheten.
NÄR FÖRSKOLANS UPPFOSTRINGSUPPDRAG hamnar i strålkastarljuset i valrörelsen är det dock inte ett undermåligt jämställdhetsarbete som kritiseras – tvärtom. Ebba Busch Thor går i bräschen för en Kd-kampanj mot ”genusflum”. Läroplanen sågas med fotknölarna. Varför är svårt att förstå.
”JÄMSTÄLLDHET I FÖRSKOLAN handlar om att ge flickor och pojkar lika utrymme, inflytande och möjlighet till lärande och utveckling. Alla som arbetar i förskolan ska medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet så att förskolan bidrar till att motverka könsstereotypa uppfattningar.”
Så står det i Skolverkets förslag till ny läroplan.
Flummigt? Nej. Viktigt? Ja!
”LÅT BARN VARA barn” skriver Kristdemokraternas halländska riksdagskandidat Larry Söder i en debattartikel i HP.
Och låt pojkar vara pojkar? Många tjejer och kvinnor har hört det där till leda, när de blivit dragna i håret, retade för att det kastar ”tjejkast” och så vidare. Många tjejer har blivit utnyttjade som kuddflickor, placerade intill bråkiga pojkar för att skapa lugn i gruppen.
Det är sådant pedagogiken handlar om att stävja. Det är beklämmande när Kristdemokrater nedlåter sig till att göra sig dumma i hopp om att fiska röster från en viss falang.
Våra förskollärare är inte ”genuspoliser” som ägnar tiden åt att tvinga gråtande pojkar att leka med dockor. Men det finns pedagoger som dagligen ser behovet av ett medvetet jämställdhetsarbete. Och skall vi skapa varaktig förbättring måste vi börja med barnen.