Pensionsskojarna ska stoppas
Nu skärper Pensionsmyndigheten kraven på fonderna på myndighetens fondtorg. Bra med tuffare regler, men väl klåfingrigt, tycker Fondbolagens förening.
I spåren av de pensionsskandaler som skakat pensionssystemet skärps kraven på premiepensionsfonderna som du kan välja mellan i fondtorget. Sparare behöver inte göra något just nu, men det kan bli så att flera fonder kastas ut senare, och då kan sparare välja nya sparalternativ.
DE NYA KRAVEN innebär bland annat att fondförvaltaren bakom fonden ska ha minst tre års historik, och minst 500 miljoner kronor i kapital utanför premiepensionen.
Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorgsavdelning, förklarar att de nya reglerna är till för att säkra att bolagen bakom fonderna är seriösa och verkar för spararnas bästa. Det kommer att innebära en del merarbete och krångel för de bolag som vill vara med på fondtorget, men det är fullt rimligt, enligt myndigheten.
– Detta är inte ett vanligt avtal, det är ett långsiktigt sparande inom socialförsäkringssystemet. Det är frivilligt för bolagen att vara med. Treårskravet innebär ett kvalitetstest för nya aktörer, säger han.
EN VIKTIG NYHET är också att fondbolagen inte längre kommer att få lämna någon provision alls till säljare för de pengar som placeras.
– Vi har sett att det funnits exempel på aggressiv marknadsföring kopplad till fonderna då andra bolag uppdragits att marknadsföra dem. Framöver är det vi som sköter kommunikationen med spararna, och vi hoppas att det ska billigare, säger Erik Fransson.
Visst är det bra med skärpta regler, tycker Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening. Men reglerna är väl detaljerade och klåfingriga, anser han.
– Provisioner i sig är inte någon ovanlig ersättningsform, det finns inom många områden och är ett sätt att styra medarbetare, säger Fredrik Nordström.
Att det nu införs stopp för provisionsbaserad försäljning är ett tecken på den detaljerade nivån i de nya reglerna, tycker han. Dessutom, alla de nya kraven kommer att innebära en massa ökad administration, som fördyrar och krånglar till det. Dessutom kan treårskravet innebära en broms för utveckling, exempelvis av nya hållbara fonder, befarar han.
– Det finns redan en myndighet som har till uppgift att kontrollera fonder, nu införs ytterligare en kontrollfunktion, säger han.
Erik Fransson säger att han förstår att fondbolagen upplever det som krångligare, men att det är viktigt att höja kvaliteten, och att kontrollen ligger i Pensionsmyndighetens uppdrag. Treårskravet är fullt rimligt i ett så pass viktigt och långsiktigt sparande, tycker Erik Fransson.
De nya kraven börjar gälla den 1 november i år, och de fondbolag som vill fortsätta att vara valbara på fondtorget har på sig till den 28 december i år att ansöka. De fonder som inte ansökt innan dess kastas ut från fondtorget.