En match som ger Varberg hemska mardrömmar
Petter Nyström riktig osade av ilska efter matchen. Med priset som Varberg bäste man i handen tog han raska kliv som om han ville försvinna från jordens yta. Eller i alla fall från Sparbankshallens golv.
Och jag förstår honom! Det var upplagt för fest, med förra årets succésäsong i ryggen skulle Varberg bara köra över nykomlingen Anderstorp. Och man skulle få en kanonstart i sin nya hemmaborg. Flytten från Idrottshallen skulle vara glömd med en seger. Nu blev det inte så. Och det finns en liten risk att en kil satt sig i skallen på spelarna, att de inte kommer att känna sig hemma i den nya hallen på ett tag.
FÖR DET ÄR skillnad att spela i en lite överdimensionerad arena som slukade 1075 åskådare som en jätteval, än att spela i en underdimensionerad arena där fullsatt skulle betytt decibel i ryggen när underläget var på väg att ätas upp i andra halvlek.
Men det går inte att skylla dåligt spel på spelplatsen. Och de jag talade med efteråt tyckte att man ska kunna spela bra handboll var som helst. Men det går ändå inte att underskatta en kokande gryta.
”Men det går ändå inte att underskatta en kokande gryta.”
Nu står HK Varberg med Sparbankshallen och rent arenamässigt är det ju en fantastisk skillnad för klubben. Här kan man göra event, och här kan publiken sitta bra och se bra. Här går det att handla en korv utan att stå i lång kö.
Men spelarna måste bo in sig ganska snabbt. Och bor in sig; det gör man med segrar, medgång, skratt och positiv attityd.
DET VAR SMÅ marginaler som skiljde lagen åt och det går att skylla på dem i matchanalysen. Men att Anderstorps skott gick ribba in, eller att det var deras spelare som var som hökar på alla returer, det har med inställning att göra över 60 minuter.
Varberg fick aldrig ordning på försvarsspelet och båda målvakterna Viktor Bergström och Calle Aronius släppte in mycket mer än de räddade.
Sedan borde man punktat Niclas Närenborn mycket tidigare än man gjorde. När han försvann i andra halvlek fick Varberg bättre grepp om spelet.
Framåt slarvades det en del. Daniel Lindgren stod för några dutt-pass som bröts och skotten från Filip Berentsen såg nästan desperata ut. Det var lite desperation i de flesta skott från Varberg den här eftermiddagen.
NYE ANDREAS SKOGLUND från Kungälv fick chansen en del i andra halvlek och han stod för ett energiskt inhopp, men ville nästan lite för mycket och tog skott och genombrott i fel lägen ibland. Men bättre att våga till hundra procent än att inte våga.
Petter Nyström var klart bäst i Varberg och även om han var fruktansvärt besviken efter matchen är han den ende i Varberg som kunde gå och lägga sig utan att riskera mardrömmar på söndagsnatten.