Nyheter.
Christina Bengtsson är den första i Sverige som fått statligt stöd för att sätta upp trästängsel runt sin ädellövskog.
Skogsägaren Christina Bengtsson tänker långsiktigt. Därför väljer hon att plantera ädellövskog i den gamla granskogen. De späda plantorna skyddas av ett miljövänligt stängsel av trä. Allt för att hålla klövdjuren borta.
Trästängsel används redan i Tyskland och är ännu ett exempel på nya produkter som kan göras av trä.
De stängsel som finns i Sverige är av metall och ett sådant bryts inte ner utan måste demonteras. Ett besvärligt arbete som gärna skjuts upp.
Hushållningssällskapet lanserade idén om trästängsel i Sverige.
NU KAN SKOGSÄGARNA ansöka om bidrag hos Skogsstyrelsen för att sätta upp sådana staket runt nyplanterad ädellövskog. Allt för att förhindra betesskador från älg, hjort och rådjur. Staten betalar 80 kronor per löpmeter. Tidigare har bidrag bara getts för metallstängsel.
– Klövdjuren äter inte gran, men gillar björk och tall. Ek och sälg är ännu smaskigare, säger Håkan Johansson, ägare till ett litet sågverk i Fagered.
Tillsammans med tre skogskunniga personer, som tidigare jobbat på Maa såg, har han startat företaget Svenska Viltstängsel i Trä AB. Tanken är att tillverka trästaket och sälja dem till landets skogsägare som planterar tall och lövträd i stället för gran.
– Vi satsar alldeles för lite på lövträd i dag, anser Håkan Johansson. 90 procent av allt lövträ som säljs i Sverige är importerad. Skogsägarna planterar nästan uteslutande gran. Den växer snabbare.
CHRISTINA BENGTSSON HAR nappat på företagets idé. Hon är fjärde generationen på Kärrets gård i Långås. I somras planterade hon 1 400 ekar och 200 lindar på ett 1, 3 hektar stort kalhygge. Området är nu inhägnat med ett staket av obehandlat trä som skyddar plantorna tills de är stora nog att stå emot djurangrepp.
– Pappa Claes ville till en början fortsätta med gran, men jag tänkte till och fick honom med mig, berättar hon. Ek och lind ger en ljusare och öppnare yta och en större biologisk mångfald. Jag ville göra något som är extremt långsiktigt och bra för miljön.
Ek och lind har ett högre värde än gran, men avverkas tidigast efter 90 år.
Christina Bengtsson kommer därför inte att hinna skörda frukterna av sin lövskog. Inte hennes sexårige son heller.
– MEN NÄR han är lika gammal som jag är nu kommer han att kunna vandra i den här skogen, säger hon och ser ut över det kuperade kalhygget där de små plantorna markerats med käppar.