Terece Petersson som driver ett kafé i Stockholm har planer för familjegården i Öinge.
En gång var Terece Petersson urless på både Öinge och Falkenberg. Efter flera år utomlands och nu med Stockholm som bas längtar hon tillbaka ”hem”. – Ja, inte minst för att jag har lite idéer för gården, säger hon.
”Visst, vi var unga, lite naiva och åkte dit med bara varsin resväska men allt gick bra och folk var så trevliga, öppna och hjälpsamma.”
Som liten och under de tidiga tonåren var det Öinge och Slöinge som gällde men när det blev dags för gymnasiet vidgades horisonterna, minns Terece nu nästan tjugo år senare:
– Det blev mycket Halmstad men mest Falkenberg där jag pluggade och där ”hänget” var.
Livet kom snart att handla om nästan bara kompisar:
– Falkenberg var ju ganska litet men har ändå alltid haft många uteställen, och vi sprang mellan dem och hade hur kul som helst! På dagarna fikade vi...
På somrarna var det Skrea strand som gällde:
– Man ringde aldrig runt bland kompisarna och frågade vad man skulle hitta på utan åkte bara dit. Alla var ju där! Det var ett bra liv.
Ändå fanns en längtan bort:
– Egentligen kändes Falkenberg aldrig för litet och jag trivdes fint. Fast när alla kände alla och man gått ut en hel del tog det till slut lite stopp. Man ville göra något annat.
För Terece blev det att efter gymnasiet hänga på bästisarna och ”back-packa” i Australien:
– Vi fyra hade jobbat ihop en rejäl reskassa och kunde unna oss att åka runt och göra det som föll oss in och bara må gott i några månader. Det var fantastiskt roligt!
TERECE FICK SMAK på äventyret och efter bara en kort tid hemma i Öinge igen flög hon med kompisarna till Cork på Irland för att hälsa på några irländare de träffat down under:
– Fast vi tänkte ju också att vi lika gärna kunde stanna kvar och jobba om vi trivdes…
Så blev det, Terece fick jobb i en mataffär.
– Det var väldigt kul och skönt att få sköta sig själv och ordna med personnummer, lägenhet, och allt vad det var. Visst, vi var unga, lite naiva och åkte dit med bara varsin resväska men allt gick bra och folk var så trevliga, öppna och hjälpsamma, berättar hon.
Efter ett år tillbaka i Sverige, då Terece börjat plugga till grafisk formgivare i Malmö, blev det ytterligare en vända till den Gröna ön. Denna gång för arbete på en nyöppnad restaurang:
– Jag har alltid varit tystlåten och rätt tillbakadragen så det var verkligen ”out of my comfort zone”, men jag stortrivdes från första stund. Människorna. Kreativiteten. Tempot!
ATT DET BLEV Stockholm för snart tio år sedan var nog mer av en slump:
– Min svenska pojkvän och jag blev till slut lite trötta på Irland och valde mellan
Malmö, Göteborg och Stockholm.
Nu blev det jobb inom kafévärlden och inte på restaurang:
– Egentligen är det inte kaffe i sig utan mer serviceyrket som jag gillar. Fast det är ju inte fel att slippa jobba sena kvällar, ler hon.
I dag har Terece sitt eget ställe vid Hornstull på Södermalm. Och kanske har Terece sitt kafé även om några år men stärkt av både åren utomlands och att driva ”eget” är hon mer sugen på nya utmaningar. Som att få sätta händerna i något hemma i Halland:
– Min syster Stina och jag vill göra något bra med mammas och pappas gård och få Öinge att leva upp och blomma igen. Det är så fantastiskt vackert där och det vill vi att folk ska upptäcka!
Hon avslöjar att idén är en vintagebutik för sommarbesökare:
– Ja, med kläder, möbler och design. Kanske ett litet fik. Och en bar.
Också maken har dragits in i projektet, och nu är de tre i full gång med att fixa på gården för att kunna öppna upp och testa konceptet.
ÄVEN OM HENNES röst låter precis som den nog ska göra i Stockholm så skymtar plötsligt hennes halländska fram, som en charmigt säregen underton. Du säger ”hemma”?
– Ja, Öinge är mitt ”hemma-hemma”! Jag har varit ute och flängt och flyttat runt under många år. Nu vill jag hem till familjen. Tillbaka till lugnet på gården.