Irriterat inför Eutoppmöte

Irritationen är tydlig mellan diverse huvudstäder i EU när olika syn på migrationspolitiken skapar allt större gnissel. Något genombrott väntar knappast på veckans toppmöte i Salzburg.

Sedan flyktingkrisen blev akut hösten 2015 har EU:S stats- och regeringschefer ägnat ett stort antal ordinarie och extrainsatta möten till att försöka komma överens om synen på flyktingar och migration.

DEN HÄR VECKAN görs ännu ett försök då nuvarande ordförandelandet Österrike bjuder in till informellt toppmöte i Salzburg för att diskutera migration och inre säkerhet. Någon enighet finns dock inte i sikte.

– Vad jag har hört så finns inga tecken på något genombrott kring Dublinreglerna, säger exempelvis en högt uppsatt Eu-källa om det låsta läget kring förslaget att fördela asylsökande mellan medlemsländerna i ett krisläge.

Oenigheten tycks snarare bara växa och bli allt mer inflammerad.

När inrikes- och migrationsministrar samlades till en förberedande konferens i Wien i fredags var stämningen inte direkt på topp.

Ett spefullt inlägg från Italiens inrikesminister Matteo Salvini om att Luxemburg kanske är ute efter att skaffa sig nya slavar från Afrika fick luxemburgske kollegan Jean Asselborn att slänga ifrån sig sin hörsnäcka av ilska.

– Merde alors! (Men för fasen!), fnös Asselborn irriterat, varpå Salvini snabbt spred en filmsnutt på händelsen via Twitter och ifrågasatte om det inte finns vettigare ministrar i Luxemburg.

Inför veckans toppmöte manar EU:S permanente rådsordförande Donald Tusk till enighet.

”OM SOMLIGA VILL lösa krisen medan andra vill utnyttja den så kommer den fortsatt att vara olösbar. Jag hoppas att vi i Salzburg kan sätta stopp för den ömsesidiga förbittringen och återvända till en mer konstruktiv hållning. Det är precis det senare som har gett önskad effekt under de senaste månaderna: I dag är inflödet av illegala migranter till EU nere på förkristidsnivå”, skriver Tusk i sin skriftliga inbjudan till stats- och regeringscheferna. * Den 23–26 maj 2019 hålls val till Eu-parlamentet i de 27 länder som blir kvar i EU efter Storbritanniens utträde knappt två månader tidigare. * Totalt ska 701 ledamöter, varav 21 från Sverige, väljas via valkretsar i medlemsländerna. Ledamöterna sitter i fem år och har som främsta uppdrag att parallellt med EU:S medlemsländer behandla de lagstiftningsförslag som läggs fram av Eukommissionen.