Lorry-gänget går före rivieran
FILM: FARS PÅ VALLARNA OCH FILM ETT SKÖNT AVBRÄCK FÖR CLAES MÅNSSON
19 oktober är det biopremiär för Lyrro – Ut&invandrarna.
– Det var fint att jobba tillsammans igen, det gamla gänget. Det går ju ganska lång tid mellan tillfällena men det går väldigt snabbt att hitta tillbaka till varandra. Vi känner varandra väl, även om vi inte umgås privat, säger Claes Månsson som inte tycker att det är något konstigt.
– HASSE ALFREDSON berättade för mig att alla trodde att han och Tage Danielsson gjorde allting tillsammans, åkte på semester med familjerna och sådär. Men egentligen var det bara i den där skrivarstugan i Vita bergen man var tillsammans. Fast då blev det ju också väldigt intensivt.
I Lorry-gänget är det Peter Dalle som står för skrivandet, de andra känner sig trygga med hans texter och förstår närmast instinktivt vad han är ute efter. De nya värvningarna som anslöt till filminspelningarna, Björn Gustafsson och Nour El Refai, fick helt enkelt hänga på.
– Det har varit jätteroligt att jobba med dem. Till skillnad från oss andra som kommer från ensemblebakgrund har de ju gjort mer saker på egen hand. Men de är väldigt ödmjuka och följsamma, menar Claes Månsson.
GEMENSAMT FÖR DE gamla och nya i Lorry-gänget är att de varvar komedi med mer allvarliga roller. För Claes Månsson har det varit givande, men som ung skådespelare såg han en helt annan karriär framför sig.
– När man gick på scenskolan var det bara tung dramatik som gällde. Vi läste i olika block och det * Bor: I Antibes, Frankrike * Ålder: 68 år. Född i Göteborg den 5 februari 1950. * Aktuell: Med filmen Lyrro – Ut & Invandrarna som har premiär den 19 oktober. enda som kvalade in som komedi var Molière. Annat ansågs ytligt. Men jag är tacksam över att ha fått blanda så mycket, säger han och fortsätter.
– Tung dramatik är fantastisk när det är riktigt, riktigt bra. Men det händer ganska sällan. Med komedin får man dessutom omedelbara svar från publiken. Jag gillar det. När salongen är nedsläckt på Dramaten kan man i bästa fall höra på andningen därute i mörkret om man lyckas beröra. Det är häftigt på sitt sätt, förstås.