Nobelpris för upptäckt av cancerbehandling
James P Allison och Tasuku Honjo blir 2018 års vinnare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. De prisas för upptäckten av cancerbehandling genom hämmande av immunförsvarets bromsmekanismer. – Åh, herregud, säger en yrvaken James P Allison när TT berättar den glada nyheten för honom.
– Tack, tack, wow, fortsätter den chockade professorn, som precis förärats ett av de finaste forskningspriser man kan få.
Allison delar priset med Tasuku Honjo, som också han nåtts av nyheten. På en bild, som Nobelstiftelsen twittrat, gör han tummen upp * omgiven av sin forskargrupp vid universitetet i Kyoto.
– Jag vill fortsätta min forskning så att den här immunbehandlingen kommer att rädda fler cancerpatienter än någonsin, säger den 76-årige Honjo till journalister i Kyoto, enligt nyhetsbyrån AFP.
Han känner en ”enorm glädje” när människor säger att de har hämtat sig från svår sjukdom tack vare hans arbete.
Honjo beskriver sig som ”förtjusad och samtidigt chockad”, och säger att priset kom som en blixt från klar himmel.
DE BÅDA FORSKARNA tilldelas priset av Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet då de etablerat en helt ny princip för cancerbehandling genom att förstärka immunsystemets inneboende förmåga att angripa tumörceller.
James P Allison studerade ett protein som har visat sig fungera som en broms i immunsystemet. Han insåg då möjligheten att släppa på bromsen så att immunsystemet aktiveras.
Tasuku Honjo upptäckte samtidigt ett nytt protein på immuncellerna och kunde visa att också detta fungerade som en broms.
ALLISONS OCH HONJOS forskning betecknas som banbrytande, en milstolpe i kampen mot cancer. Upptäckten har lett till en utveckling av en terapi för cancerpatienter. År 2012 visade kliniska studier mycket goda behandlingseffekter vid flera olika cancersjukdomar, inklusive melanom, det vill säga hudcancer.
Resultaten var dramatiska och i flera fall ledde terapin till långvarig effekt på tumörer som tidigare ansetts vara icke behandlingsbara.
Nu vet man att behandlingsstrategin, som ofta benämns ”checkpoint-terapi”, på ett avgörande sätt har förbättrat prognosen för många svårt sjuka cancerpatienter.
Förra året fick amerikanerna Jeffrey Hall, Michael Rosbash och Michael Young dela på priset för sina upptäckter av ”molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm”, det vill säga den biologiska klocka som växter och djur använder sig av för att styra sin dygnsrytm.
På tisdag tillkännages fysikpristagaren och på onsdag är det kemiprisets tur. På fredag meddelas i Oslo vem som får fredsutmärkelsen och nästa måndag vinnaren av Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne. Litteraturpriset utgår i år på grund av krisen i Svenska Akademien.