Rika kommuner ska ge mer till de fattiga
Rika kommuner ska skjuta till flera miljarder i nytt stöd till fattiga kommuner, enligt ett förslag till en ny modell för kommunal skatteutjämning. Vinnarna är glesbygd och kommuner som tagit emot många flyktingar.
Effekterna kan bli ganska stora, förklarar utredaren Håkan Sörman, när han presenterar sitt förslag med nya beräkningsmodeller för kostnadsutjämningen mellan kommuner och landsting.
– Med de här variablerna ökar omfördelningen med ett par miljarder, säger han.
Om förslaget genomförs blir det en helt ny kompensation för kommunal vuxenutbildning inklusive svenska för invandare, vilket ökar överföringarna till kommuner som tagit emot många flyktingar.
För sjukvården föreslås samtidigt en tydligare profil när det gäller sociala förhållanden, som bygger på utbildningsnivå, inkomstnivå och utländsk härkomst. Dessutom stärks ersättning till glesbygd och omställningsstödet till de delar av landet som har haft störst befolkningsökningar.
PÅ LÄNSNIVÅ ÄR Gotland och skogslänen – Jämtland, Värmland och Dalarna – vinnare. Bland de större förlorarna hittar man Stockholms läns landsting och Västmanland.
Från att ha fått ett tillskott på 281 kronor per invånare i befintligt system får landstinget i Stockholm i det föreslagna systemet betala 411 kronor per invånare – en kostnadsökning på 692 kronor per invånare. För Region Västmanland blir det en ännu större smäll på 801 kronor per invånare.
MEN PÅ KOMMUNNIVÅ ser det annorlunda ut, enligt Sörman.
– Kommunerna i Stockholms län är i dag nettobidragstagare och blir det även i fortsättningen, men i något minskad mån, säger han.
Sörman hoppas att hans förslag ska bidra till att minska gapet i kommun- och landstingskatt på sex kronor mellan de rikaste och fattigaste kommunerna i dag. I första hand tror han det kan ge skattesänkningar och han vill inte räkna med att det måste leda till skattehöjningar på andra håll.
– Det här är ju trots allt mindre delar av hela budgetproblematiken och ofta parerar man ju sådant här på andra sätt, säger han.
Ökad kompensation för komvux och Sfi-utbildningar skulle betyda väldigt mycket för vissa kommuner.
– För Lessebo kommun till exempel, som haft ett stort flyktingmottagande, handlar det om cirka 600 kronor mer per invånare till kommunal vuxenutbildning, säger Sörman.
Lessebo får med detta totalt 2 745 kronor per invånare mer i det nya systemet än i det befintliga. Det gör att kommunen placerar sig högt upp på topplistan för förslagets vinnare, som toppas av Övertorneå på 3 268 kronor och Överkalix på 2 874 kronor i ökat stöd.
”De som kommer få betala mer i förslaget kommer tycka att det här är fel”
utredare
FÖRLORARLISTAN TOPPAS AV Kungsbacka och Karlstad, som förlorar 1 176 respektive 1 138 kronor per invånare på det nya systemet.
– De som kommer få betala mer i förslaget kommer tycka att det här är fel, och de som kommer att få mer kommer att tycka att de får för lite, säger Sörman.
Om och när förslaget kan träda i kraft är oklart. Det skulle ha lagts fram i juni, men sköts upp till efter valet. Och civilminister Ardalan Shekarabi (S) säger när han tagit emot förslaget att den övergångsregering som han nu sitter i inte kommer att inleda någon remissrunda.
Det är därför inte troligt att förslaget kommer att träda i kraft 2020, som Håkan Sörman föreslagit, utan tidigast 2021. * Allra grundades 2008 under namnet Svensk fondservice. Bolaget fick 2013 kritik av Konsumentombudsmannen (KO), som krävde att Svensk fondservice ändrade sina aggressiva försäljningsmetoder. * I februari 2017 stoppade Pensionsmyndigheten alla nyplaceringar i Allras fonder i premiepensionssystemet, efter upprepande klagomål från sparare. En månad senare polisanmälde myndigheten Allra.