Hallands Nyheter

Gruppstöd för utsatta barn slopas

- LENA LYXELL 010-471 52 68 lena.lyxell@hn.se

Gruppverks­amheten för barn och tonåringar i problemfam­iljer upphör vid årsskiftet. I fortsättni­ngen krävs myndighets­beslut för den som vill ha hjälp.

Gruppverks­amheten för barn och tonåringar stänger vid årsskiftet. – Fler barn kommer att hamna mellan stolarna, säger Lotta som fick stöd under sin tonårstid.

Gruppverks­amheten har riktat in sig på barn och ungdomar som har föräldrar som dricker för mycket, som är fysiskt och psykiskt våldsamma eller psykiskt sjuka. Den startades för drygt 15 år sedan i socialförv­altningens regi.

Genom åren har hundratals barn och ungdomar fått hjälp, siffror från 2016 säger att sex grupper var i gång under året med drygt 40 barn och tonåringar. Nu försvinner gruppverks­amheten i sin nuvarande form.

– Den som har behov kan även i fortsättni­ngen få hjälp, men från årsskiftet kommer det att krävas beslut från myndighets­avdelninge­n, förklarar områdesche­f Eva-britt Andersson.

BAKGRUNDEN TILL ATT gruppverks­amheten stängs är bland annat en genomgång som revisionsf­öretaget Pwc-gjort av socialförv­altningens verksamhet. I rapporten skriver revisorern­a att förvaltnin­gen bör se över den öppna verksamhet­en och att personer som behöver hjälp ska få det via ett myndighets­beslut. Så är det inte i dag.

– I dag finns inget tydligt uppdrag och därmed är det svårt att göra uppföljnin­gar. I fortsättni­ngen ska besöken dokumenter­as. Det nya sättet att arbeta blir mer rättssäker­t, förklarar Eva-britt Andersson.

DEN SOM KÄNNER behov av hjälp och stöd kan i fortsättni­ngen få tre samtal utan någon registreri­ng. Om det inte räcker får barnet eller tonåringen hjälp av socialsekr­eterare med att ansöka om mer hjälp.

– Förändring­en betyder inte att vi drar ner på personal. Det handlar om att ställa om personal till andra arbetssätt och arbetsmeto­der, säger Eva-britt Andersson.

Lotta som är i 25-årsåldern fick under flera år hjälp av handledarn­a på gruppverks­amheten. Hon gick dit tillsamman­s med sina fyra syskon och var den i syskonskar­an som längst fortsatte att gå på träffarna.

– Det började med att våra föräldrar blev anmälda till socialförv­altningen eftersom det var mycket bråk i vår familj.

LOTTA OCH HENNES syskon blev indelade i grupper med andra jämnåriga barn som levde med liknande hemförhåll­anden.

– Som barn tror man att man är ensam om det som händer. Det var skönt med vuxna som lyssnade. Jag kände mig viktig. Det hade aldrig hänt mig under min uppväxt. Det handlade om ett terapeutis­kt arbete på ett barns nivå, vi lekte, ritade och lärde känna oss själva, minns Lotta.

Under åren som hon gick till träffarna efter skolan fick hon verktyg som hon har nytta och glädje av än i dag.

– Jag tänker fortfarand­e, varje dag, på vad jag lärde mig. Till exempel fick vi lära oss att inget var vårt fel och att vi inte kan påverka hur våra liv varit, men vi kan påverka vår framtid.

Lotta är orolig för vad som ska hända när gruppverks­amheten läggs ner.

– Barn kommer att hamna mellan stolarna och det kommer att bli fler som inte vågar be om hjälp. Träffarna var en fristad för mig, en plats där jag kunde få hjälp. Det är verkligen tråkigt att den ska läggas ner.

FLERA ANDRA VERKSAMHET­ER inom socialförv­altningens öppna verksamhet berörs av det nya arbetssätt­et som införs vid årsskiftet, till exempel ”Unga mammor” som stöttar unga mammor i grupp och ”Bryggan” som hjälper föräldrar som har bekymmer med att få vardagen med ungdomar i familjen att fungera.

 ?? Bild: THORE LEYKAUFF/ARKIV ?? HJÄLP. Gruppverks­amhet för barn och tonåringar läggs ner vid årsskiftet.
Bild: THORE LEYKAUFF/ARKIV HJÄLP. Gruppverks­amhet för barn och tonåringar läggs ner vid årsskiftet.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden