Högre elpriser gör boendet dyrare

Stigande elpriser fortsätter att driva upp svenska hushålls boendekostnader. På ett år har elkostnaderna ökat med i snitt 20 procent. Samtidigt kvarstår stora geografiska skillnader – den som bor Munkedal kan betala drygt 900 kronor mer per månad jämfört med den som bor i Luleå.

Priserna för el, värme, avfall och vatten har ökat tre gånger mer än den allmänna kostnadsutvecklingen det senaste året, enligt Nils Holgersson-rapporten, som bland annat Sabo, Hyresgästföreningen och HSB ligger bakom.

Och utvecklingen drivs framför allt av stigande elpriser – som med elnätsavgifter, elhandelspriser och skatter inkluderat – ökat med i genomsnitt 20,5 procent sedan 2017.

Enligt Jennie Wiederholm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen, är det elnätsföretagens monopolställning som utgör det stora problemet.

– De skyller på stora investeringsbehov, men det är ju inte någon slags självkostnadsverksamhet de bedriver. Det finns de som gör stora vinster, säger Jennie Wiederholm.

SVENSKA HUSHÅLLS boendekostnader skiljer sig kraftigt mellan kommuner och procentuellt är det avgifterna för vatten, avlopp och sophämtning som skiljer mest.

Prisnivån i landets tio största kommuner ligger klart under rikets medelnivå, delvis beroende på att det är dyrare att leverera vissa ordförande för Nils Holgersson-gruppen

tjänster i glesbygd än i kundtäta områden. Men det kan inte vara den enda förklaringen, hävdar Nils Holgersson-gruppen.

Deras beräkningar visar att det kan kosta hela 900 kronor mer per månad att bo i en lägenhet i Munkedal i Västra Götaland jämfört med i Luleå i Norrbotten.

– Det är leverantörernas sak att förklara för konsumenterna varför det ser ut såhär. Vi tycker att det är viktigt att belysa hur stora skillnader det faktiskt handlar om, säger Jennie Wiederholm.

Den största skillnaden i kronor per kvadratmeter står dock elen för. Energimarknadsinspektionen, som har i uppdrag att godkänna elnätsföretagens avgiftsutrymme, ser inga problem med att elnätsavgifterna varierar – däremot den kraftiga prisökningen generellt. Deras beräkningar visar att elnätföretagens investeringar motsvarar ungefär en procent i höjda avgifter per år. Alltså en begränsad del av elnätsföretagens höjningar de senaste åren.

Ställföreträdande generaldirektör Tony Rosten säger att företagen lyckats öka sin tillåtna avkastning genom domstolsprocesser.

– Genom domstolen har de fått utrymme att höja avgifterna väsentligt mycket mer än vi hade tillåtit, säger Rosten.

MED DET SKÄRPTA regelverket som regeringen beslutade om i augusti och som införs år 2020 hoppas man dock på ett tydligt avbräck i utvecklingen.

– Vi räknar med att de elnätsföretag som höjt mest de senaste åren sänker sina priser med uppemot 20 procent.