Pp studeras
kunnat fantisera ihop. Trots att jag intervjuat honom i flera timmar bara fortsatte det att komma fler detaljer. Det var som ett vulkanutbrott.
ANDRA DELTAGARE I studien beskriver helt andra fenomen. De berättar i stället om olika ljusfenomen eller tunnlar som känns varma, välkomnande och vänliga. Och just känslan av liv, av gemenskap och en övertygelse om att det de upplevt är högst verkligt är gemensamma nämnare för alla deltagarna.
– De säger att det är något helt annat än en dröm. Allihop är väldigt övertygade om att det de upplevt är mycket starkare än så. Det är lika verkligt som verkligheten när du och jag sitter här.
Gemensamt för allihop är också att deras upplevelser fått dem att snabbt ändra livsåskådning trots att just livsåskådning brukar betraktas som en stabil grund vi bär med oss genom livet utan att rucka särskilt mycket på.
– De här personerna berättar allihop att de plötsligt slutat bry sig så mycket om materialistiska saker. Det som betyder något är människor och relationer. Allt annat blir mindre viktigt.
– Alla beskriver också livet här som något väldigt värdefullt och viktigt att ta vara på. Men deras ångest eller rädsla inför döden är helt borta. De är allihop helt övertygade om att det finns något annat, något mer.
Traditionellt brukar den här typen av fenomen förklaras av syrebrist, en kraftig dusch av olika ämnen som hjärnan utsätts för under extremt kraftig stress eller en speciell form av epilepsi.
Hans Zingmark själv säger att han förstås inte vet vad som orsakar de här olika fenomenen. Och han vet att det är kontroversiellt.
Men det faktum att hjärnan är tillfälligt död när de här fenomenen äger rum gör att han har svårt att förlika sig med dagens förklaringsmodeller.
– Jag får inte ihop det. Jag förstår inte hur en hjärna som när det här händer faktiskt är död kan skapa allt det som de här personerna berättar om, säger han.