Hallänningar i riksdagen väntar spänt
I drygt en vecka har Stefan Löfven sonderat terrängen för att bilda en regering. I riksdagskorridorerna liksom i världen utanför väntar man på besked.
”Sedan fick Stefan Löfven sonderingsuppdraget och han har ju inte så lätt att bilda regering. Så den där luften som gick ur, den är på väg tillbaka nu. Bolen kommer kanske snart tillbaka till vår planhalva.”
riksdagsledamot
Drygt sex veckor har passerat sedan valet men vilken regering som ska leda Sverige de närmaste fyra åren är ännu inte klart.
I måndags sa Stefan Löfven (S) på en pressträff att ”inga positioner har förändrats” och att läget är komplicerat. Han har haft talmannens uppdrag att sondera terrängen för att bilda en regering i över en vecka, men hittills har inga framsteg gjorts vad som kommit allmänheten till kännedom.
HN HAR TRÄFFAT tre av de halländska riksdagsledamöterna på plats i riksdagen för att fråga om deras bild av läget.
Hans Hoff föreslår att intervjun med honom kan hållas strax utanför talmanskorridoren, och det passar ju bra med tanke på det som intervjun ska kretsa kring.
– Väldigt få människor är med i den här processen. Det här är på partiledarnivå, eller i alla fall inom en väldigt snäv krets, säger Hans Hoff (S).
Hans Hoff anser att Sverige står mellan ett vägval där den ena vägen liknar Danmarks där Dansk Folkeparti har stort inflytande över politiken, eller en väg närmare den i Tyskland där blocköverskridande samarbeten präglat politiken.
– Med de här regeringsförhandlingarna väljer Sverige väg för framtiden.
– Jag tror att en regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet eller
JÖRGEN WARBORN (M)
ett långtgående samarbete mellan de partierna hade varit det bästa för Sverige.
– Jag hoppas att man diskuterar och hittar lösningar och kompromisser från alla partier.
HANS PARTIKAMRAT Adnan Dibrani (S) framhåller Stefan Löfvens förhandlingstaktik:
– Stefan är gammal förhandlare och det märks. Det är stor skillnad på honom och Ulf Kristersson. Han har en linje, ingenting slipper ut. Han håller detta inom en snäv krets och det gör han helt rätt i. Mycket beror nu på vad Centerpartiet och Liberalerna gör.
– Vi vill att Sverige ska styras stabilt. Sverige är inte byggt för block, det är byggt utifrån partier, säger Adnan Dibrani.
JÖRGEN WARBORN (M) möter upp i den så kallade bankhallen – ett slags entréhall i riksdagshuset – mellan två möten.
Han säger sig ha gott förtroende för sin partiledare och han tycker att stämningen i den moderata riksdagsgruppen är god.
Jörgen Warborn hade hoppats att Moderatledaren Ulf Kristerssons bud om en regering med Allianspolitik innehållande Moderaterna och ett eller flera andra partier skulle få stöd, men så blev det som bekant inte.
– Jag tycker att det var ett kreativt och bra förslag. Det hade luckrat upp en del låsningar. När det inte vann framgång gick luften ur lite grand.
– Och sedan fick Stefan Löfven sonderingsuppdraget och han har ju inte så lätt att bilda regering. Så den där luften som gick ur, den är på väg tillbaka nu. Bollen kommer kanske snart tillbaka till vår planhalva, säger Jörgen Warborn.
BÅDE HANS HOFF, Adnan Dibrani och Jörgen Warborn tror att det snart – för att sätta press på processen och föra den framåt – blir dags att pröva olika regeringsalternativ på riktigt.
De tror att talmannen kommer kräva att olika alternativ prövas i kammaren. När varje ledamot måste trycka på en knapp och verkligen ta ställning tror de att den nya regeringen snart kan vara på plats.
Ingen av dem vågar dock spå när en ny regering kan ta plats i Rosenbad.
När jag frågar dem hur de tror att läget ser ut om en månad svarar alla tre att de hoppas och tror att en ny regering då är på plats.
”Det här är stort, och om observationerna stämmer utmanar den våra teorier om hur månar blir till.” ARNE SIKÖ,
astronom
stämma på den här månen. Det är mycket mystiskt, säger Arne Sikö.
Problemet är att både moderplaneten Kepler 1625b och dess måne är gasjättar, himlakroppar som mestadels består av gas eller flytande materia – som till exempel Jupiter.
DET OMÖJLIGGÖR ATT månen skulle ha skapats av uppkastat stoff från en kollision, då de två gasjättarna saknar en fast yta.
Exomånen är också alldeles för stor för att ha skapats av stoff när Kepler 1625b bildades, och enligt Arne Sikö verkar det resterande scenariot högst otroligt även det.
– Den här exomånen är oerhört stor jämfört med sin moderplanet och det är osannolikt att den fångats in utifrån.
Den potentiella exomånen upptäcktes först av Nasas Keplerteleskop och har sedan studerats närmre av teleskopet Hubble.
Men enligt Arne Sikö kommer det krävas ytterligare undersökningar innan man kan fastställa att månen verkligen är en måne.
– Jag skulle gissa att det är 50/50, men jag är vanligtvis skeptiskt. Samtidigt hade Nasa inte gått ut med om det inte var sannolikt att det är en måne, säger Arne Sikö.
Keplerteleskopet upptäckte Kepler 1625b och dess måne (Kepler 1625b I) genom att mäta förändringar i ljusstyrkan från de båda himlakropparnas värdstjärna. Med den så kallade ”transitmetoden” kan teleskopet se när en planet, eller måne, passerar framför stjärnan och skapar en dipp i ljusstyrkan.