Hillary-hatet biter inte
PRIMÄRVAL. Bakom den självförhärligande och nonchalanta retoriken finns varje populists rädsla inför kravet att börja leverera.
SIGNERAT 25/10. När löven vissnat från träden i Sverige har hösten knappt börjat i USA, men innan amerikanerna får fira Thanksgiving är det dags att gå till valurnorna. Det är knappt ett par veckor kvar till primärvalen den 6 november. Då ska det röstas om samtliga platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten. För tillfället har Republikanerna majoritet i båda politiska församlingarna, men kanske inte så länge till. President Donald Trumps konservativa majoritet hotas främst av kvinnorna han öppet förminskar i sina kritiska tal om #Metoo.
PRIMÄRVALSKAMPANJERNA PRÄGLAS AV debatter som ur svenskt perspektiv kan uppfattas rent kaosartade. Smutskastning och hårda ord är vardagsmat i USA:S politiska klimat, men presidenten trum(p) far alla andra. På ett kampanjmöte i Pennsylvania anklagade han Hillary Clinton för att kollaborera med Ryssland inför presidentvalet 2016. ”Det fanns en hemlig överenskommelse mellan Hillary, Demokraterna och Ryssland” sade han nonchalant inför den påhejande publiken. Ingen tycktes minnas att presidenten själv fortfarande är under utredning för rysk valinblandning. Publiken gladdes av påhoppet och ropade i kör: ”lås in henne” (Omni 11/10).
TRUMP KASTAR I sedvanlig ordning tillbaka bollen till den som kastade. Anklagelser, från landsförräderi till sexuella övergrepp, rinner av honom olikt någon annan politiker. Det är synnerligen enkelt att överleva när all kritik kan klassas som en konspiration från etablissemanget. För att citera författaren Peter Pomerantsev lever Trump och hans följare i en värld där ”ingenting är sant och allting är möjligt”. Det är med den utgångspunkten som Trump hånade och förkastade Dr Blasey Fords vittnesmål mot högsta domstolen-kandidaten Brett Kavanaugh.
Att Trump-anhängare följer med i de förljugna lovsångerna spelar föga roll i valen om fler kvinnor väljer att rösta. Cirka 50 procent av befolkningen röstar i USA:S val, vilket ger tillfälliga svängrum för aktuella politiska frågor. I en valrörelse som färgas av en kvinnokritisk, republikansk president finns stor potential för demokratisk seger. Enligt amerikanska nyhetssajten Fivethirtyeight är det 85 procents chans att demokraterna återtar kontrollen i representanthuset (24/11-17).
EN FÖRLORAD KONTROLL över representanthuset blir den för Demokraterna nödvändiga blockeringen mot Trumps politik. Oddsen är inte goda för mannen som skulle göra Amerika stort igen. Därför är det inte underligt att Trump retirerar till välkänt territorium. Kanske kan presidenten locka en och annan väljare med sin anti-hillaryretorik, trots att valet handlar om allt annat än Clinton. Likt alla populister vinner han som mest på att kritisera etablissemanget, men som president har han blivit en del av det han hatar. Bakom den självförhärligande och nonchalanta retoriken finns varje populists rädsla inför kravet att börja leverera. Mycket snack och lite verkstad går inte hem när väljarna ska gå till valurnorna.