Hvbhem oroar
VARBERG: ”DE HAR RÄTT TILL SITT LIV PRECIS SOM ANDRA BARN”
Över hundra Valingebor har undertecknat ett brev till kommunen med oroliga frågor om hur ett planerat ungdomshem kommer att påverka byn. Enligt föreståndaren som ska driva hemmet handlar det om missuppfattningar och antaganden om ungdomarna som inte stämmer.
Bristen på information om ett nytt Hvb-hem har fått 129 Valingebor att skriva under ett yttrande till kommunen. Men enligt föreståndaren finns det ingenting att oroa sig över.
Tvärs över vägen norr om kyrkan i Valinge ligger en villa som stått tom sen en tid. I mars fick den en ny ägare som nu planerar att starta upp ett Hvb-hem för ungdomar med ”psykosocial problematik, begynnande missbruk eller kriminalitet”, något som väckt starka reaktioner.
PÅ MÖTESPLATSEN I Valinge träffas sex Valingebor som vill berätta om hur de upplever situationen.
– Det är oron över placeringen av ett hem för ungdomar med ett begynnande missbruk. Det är nära förskola och lekplats, säger en av dem.
Ingen av dem vill ställa upp med namn och bild i tidningen. Frågorna kring boendet är många, precis som i den skrivelse som skickats till byggnadsnämnden och som skrivits under av 129 personer. Vad ser ni skulle kunna hända?
– Det är att det är just missbruk och att man kanske inte är tillräknelig. Vi har 6- och 7-åringar som cyklar hit till lekplatsen utan vuxna.
PETER ANDERSSON-PILTZ ÄR föreståndare för det planerade Hvbhemmet och ska även jobba som behandlingsassistent på boendet. Han berättar att de tänker göra plats för fyra eller fem ungdomar mellan 15-19 år som behöver komma bort från sin tidigare miljö.
Att bo på boendet är frivilligt och ungdomarna ingår en överenskommelse om regler innan de flyttar in, berättar han.
– De ska funka med närområdet och uppfylla själva poängen med att bo på hemmet, att ta en chans att gå i skolan eller praktisera.
Att det skulle handla om ungdomar som missbrukar är en grov feltolkning säger Peter Anderssonpiltz.
Målgruppen är ungdomar med psykosocial problematik. Det kan innebära att man inte haft en fungerande skolgång eller kunnat hålla sig borta från dåliga miljöer.
HAN TYCKER INTE att det varit nödvändigt att informera hela bygden om vad som är på gång. Ett stormöte är att peka ut ungdomarna och göra deras hem till allmängods istället för att värna om deras integritet, menar han.
– Det är en gränsdragningsfråga. Vad har de här ungdomarna för skyldighet att berätta om sina liv för folk som bor i ett område? Det är en allmän plats och de har rätt till sitt liv precis som alla andra barn, det har grannar lite svårt att förstå, säger han.
Att ungdomarna skulle skapa problem i Valinge vänder han sig starkt emot.
– De här barnen har större kontroll på sig än andra barn har. De kommer inte att göra något väsen av sig i området på ett negativt sätt. Det finns personal på plats hela tiden, och märker man att personer inte vill vara där så avbryter man insatsen.
PÅ MÖTESPLATSEN I Valinge hinner några frågetecken rätas ut under intervjun, men det finns fler frågor som Valingeborna vill ha svar på. Hur ser personaltätheten ut? Hur kommer ungdomarna att röra sig i samhället när de inte är på boendet?
– Mycket av oron hade kunnat dämpas om vi hade haft ett informationsmöte, då hade det inte blivit så chockartat. Nu är det sent, oron är redan väckt, säger en.
De tycker att saken är en angelägenhet för många fler än de närmsta grannarna som fått möjlighet att yttra sig om bygglovet. Men Peter Andersson-piltz ser hellre att folk kontaktar honom om de har frågor. Hittills har han fått ett samtal.
– De hade kunnat ta listan och ringt mig och ställt alla de här frågorna. Vi är där ganska ofta och klipper gräsmattan, det är bara att komma förbi. Jag är inte svår att få tag på.
AGNES KÅGSTRÖM