Katharina Paoli tar ”nudgingen” till Halland.
Gör du rätt? Annars kanske du är i behov av en så kallad ”nudge” – en vänlig knuff i riktning mot det rätta beslutet i vardagen.
Katharina Paoli är född i Varberg, men har haft hela världen som sitt arbetsfält: Göteborg, Beijing och Silicon Valley är några av stationerna längs vägen. I dag tillbringar hon sin tid växelvis i huset i Kärradal, på företaget i Göteborg och på sina uppdrag i Kalifornien. Man kan utan att darra på manschetten kalla henne för en tidstypisk global spelare i den så kallade hållbarhetsekonomin.
Den här dagen är hon i Varberg för en föreläsning på konferensen ”Hållbart ledarskap” – en konferens som anordnas av Energi- och miljöcentrum i samarbete med Länsstyrelsen, ÅF, Connect, Länsförsäkringar och Region Halland.
Det har uppstått trängsel på el- bilsparkeringen utanför. Konferencieren Jessica Cederberg Wodmar ber därför besökarna att flytta sina bilar från laddstolparna i pausen så att andra kommer åt att ladda.
– Det säger kanske någonting om vilka besökare vi har här i dag, konstaterar hon glatt.
EFTER ATT LANDSHÖVDINGEN Lena Sommestad och regiondirektören Jörgen Preuss har invigt tillställningen så är det dags för dagens första föredragshållare – Katharina Paoli.
Hon är här för att berätta om ”nudging”, ett begrepp som hon delvis själv introducerade i Sverige för omkring fem år sedan.
– Det började egentligen med ett seminarium i Stockholm anordnat av hållbarhetsmagasinet Camino. Då bestämde jag och några kollegor oss för att starta någonting i Sverige kring nudging, berättar Paoli.
Paoli bedrev sedan tidigare verksamhet i hållbarhetsbranschen
inom företaget A Win Win World och nu startades nätverket Nudging Sweden.
Begreppet ”nudging” fick sitt stora publika genomslag i Sverige förra året när en av dess upphovsmän, amerikanen Richard Thaler, fick nobelpriset i ekonomi.
Att det ska vara lätt att göra rätt är ett klassiskt ordstäv och nudging kan på sätt och vis sägas vara en praktisk metod för att styra vardagliga beslut i en riktning som anses önskvärd,
PAOLI TAR UPP exemplet med den lilla flugan i urinoaren som en gång introducerades på flygplatsen Schiphol utanför Amsterdam. Klistermärket föreställande en fluga var placerat där man ville att de kissande männen skulle sikta med sin urinstråle. Detta visade sig att trigga de urinerandes tävlingsinstinkt så till den milda grad att flygplatsen städkostnader kunde sänkas. Flugan blev en braksuccé på toaletter världen över.
Paolis nudgingföretag har rönt stora framgångar – inte minst genom uppdrag hos landets kommuner. Hon berättar bland annat om ett uppdrag i Göteborg där hon ersatt de klassiska svarta askkopparna med orangea som dessutom prytts med ett humoristiskt budskap om att duvorna försöker sluta röka. Resultatet rapporterats ha blivit en kraftig minskning av antalet cigaretter som kastas på gatan.
Paoli säger att vi fattar omkring 30000 beslut varje dag, om stort som smått. Endast omkring fem procent av dessa beräknas fattas rationellt, medan 95 procent av besluten fattas mer impulsivt och intuitivt. Och det är dessa beslut som beteendeekonomerna menar sig kunna styra rätt genom en ”vänlig knuff” i rätt riktning.
MEN NUDGINGEN ÄR ett kraftfullt verktyg som bygger på beteendevetenskapliga insikter om människans natur. Konceptet bygger på att man appellerar till känslor och instinkter, såsom flockmentalitet och viljan att följa sociala normer. Effektiviteten med vilken människor kan påverkas kan ibland uppfattas som skrämmande.
– Men då ska man komma ihåg att en ”nudge” alltid görs med syfte att underlätta individens egen önskan. Vi arbetar med ”Nudge for good”, säger hon och citerar nobelpristagaren Richard Thaler.
Slagordet ekar av Googles klassiska slogan ”Dont be evil”. Google är för övrigt ett annat företag som Paoli har jobbat för. Men hur ska man egentligen veta vad som är gott eller ont?
– Det finns ju till exempel FN:S Agenda 2030 med mål för hållbar utveckling. Men vad som är gott an också variera med kulturell eller politisk kontext. Det är inte säkert att det är samma sak i exempelvis Kina eller USA som det är här, säger Paoli.
– Sedan har jag ju också min personliga etik. Jag är till exempel vegetarian och skulle aldrig kunna ta uppdrag för att främja köttindustrin, säger Paoli.
Men nudging-begreppet leder ofrånkomligen till gråzoner. Nudgingen presenteras som någonting i grunden okommersiellt, men kan naturligtvis också användas till att sälja produkter.
– Det kan det göra om produkterna är en del av en större hållbar samhällsutveckling, till exempel för att sälja mer produkter som har märkningen bra miljöval eller för att få folk att köpa ekologisk mat, säger Paoli.
Och hon tar också upp den kritik som nudgingen har fått för att vara manipulativ.
– Återigen så handlar det om i vilket syfte man använder det. Och alla valsituationer är arrangerade på ett eller annat sätt, det handlar bara om i vilket håll man vill påverka, konstaterar hon.