Årets skörd den sämsta – på 60 år
Sommarens torka slog hårdare mot spannmålsproduktionen än väntat. Årets skörd ser ut att bli den minsta sedan 1950-talet, enligt Lantmännen.
I en prognos i somras uppskattade Lantmännen årets totala skörd till 4,2 miljoner ton. När skörden av spannmål, oljeväxter och baljväxter är bärgad bedöms Sveriges samlade skörd uppgå till 3,5 miljoner ton.
– Man får gå tillbaka till slutet av 1950-talet för att hitta motsvarande. Torkan och värmen gjorde större skada än vad vi räknade med när vi satte första prognosen, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.
SNITTSKÖRDEN UNDER DE senaste fem åren har varit 6,2 miljoner ton.
Förutom den ovanligt varma och torra sommaren var grundförutsättningarna för årets skörd sämre än normalt. En lång regnperiod minskade fjolårets höstsådd.
För de svenska lantbrukarna innebär den dåliga skörden en hård ekonomisk smäll.
– Det påverkar jordbruksekonomin med ungefär tio miljarder. Mycket i form av ökade kostnader men även minskade intäkter för sämre skördar, säger Lars-erik Lundkvist, näringspolitisk talesperson på Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
FÖR MÅNGA LANTBRUKARE kan årets krissituation få långtgående konsekvenser. Många får svårt att göra nödvändiga investeringar och i vissa fall kan det bli tal om nedläggning.
–Man ska inte utesluta att vi kommer att få se en viss ökning av konkurser i år, säger Mikael Jeppsson.
– Jag har bärgat min 26:e skörd och det här är den i särklass sämsta skörden, en halv skörd, säger Stefan Ranch, spannmålsbonde i Sörmland som odlar kvarnvete, maltkorn och oljeväxter.
Den dåliga spannmålsskörden slår också mot köttbönderna. Bertil Andersson driver köttdjursproduktion på Askesby Norgård i Säve utanför Göteborg, och han har fått kämpa för att få ihop halm, som djuren ska ligga på. Sädens strån har blivit så mycket kortare, vilket har gjort att det inte blivit tillräckligt med halm, berättar han.
–Jag har fått ihop hyfsat med foder, men för ströet har jag fått ta till konstigt gräs. Jag har fått ta det från ställen man normalt inte kör på, som i gamla beteshagar.
Han berättar att det i hans område är värst för Krav-bönderna. Särskilt de som producerar mjölk. De har inte tillräckligt med bra foder för djuren.
– De kan inte ”skrämma” igång gräset med konstgödsel, säger Bertil Andersson.
Vissa bönder har fått uppemot 70 procent mindre skörd än normalt, enligt Lantmännen.
DET ÄR INTE bara Sverige som har haft det här torra, varma vädret. Hela området kring Östersjön har haft samma situation vilket innebär att priserna på spannmål har stigit i Europa. Sedan har de svenska priserna gått upp ytterligare eftersom vi nu behöver importera spannmål i stället för att exportera. Enligt Lantmännen ligger prisökningarna på mellan 25–35 procent.
– Visst, prisnivån har gått upp. Men det är inte alls i nivå för att täcka upp för en halv skörd, säger Stefan Ranch.
Han försöker hålla humöret uppe trots att ekonomin är ansträngd.
– Man försöker spara på utgifter i möjligaste mån. Gå på det billigaste alternativet när man har möjlighet. Samtidigt får man ju inte sluta tro på nästa års skörd heller. Man får inte ödelägga nästa års skörd genom att inte göra rätt saker. Man måste bita ihop och gå vidare, säger han.