Kontantfrihetens baksida
E-KRONA. Digitala valutor ligger rätt i tiden. Med ett kontantfritt samhälle följer tyvärr också tekniska offer.
LEDARE 29/10. Riksbankens planer på en e-krona passar in väl i tanken om det sedan längre tid påbörjade skiftet till det kontantfria samhället. Tyvärr visar dock samhället fortfarande alldeles för stora brister för att Riksbankens andra rapport om en e-krona bara kan sväljas utan risk för kväljningskänsla. Svagheter vid omfattande elavbrott, men också gällande cybersäkerhet, gör att Riksbankens e-krona måste ifrågasättas. Även synen på bankkunder tåls att granskas.
CENTERPARTIET TOG VID valet upp en viktig aspekt andra partier högst anmärkningsvärt inte verkar se som särskilt relevant – den om kontanthantering (Nyteknik 30/8). De tekniska lösningar som finns i nuläget, som möjliggör elektronisk betalning, fyller ett behov. Det vore märkligt att tro att vi ska backa tillbaka tiden och den tekniska utvecklingen. Men istället för att fokusera på nya konkurrerande lösningar för betalning, vilket ligger i Riksbankens uttalade intresse, borde en stor del av fokus hamna på just tillhandahållandet av kontanter. Teknik i all ära, men dagens lösningar är inte alltid en dans på rosor.
DET ÄR EN avsevärd skillnad att leva i teknisk symbios med internetuppkopplingar på armlängds avstånd, likt en storstadsbo, än att leva på bredbandshoppet ute i glesbygden. Ett hopp som i nuläget innebär att inte ens alla mjölkbönder vet vad den teknikberoende arbetsdagen ska mynna ut i. Att då förlägga ännu mer av vardagen i teknikens hänsynslösa grepp, vore förkastligt.
DET VORE DÄRFÖR mer angeläget om svenska staten, innan den följer ett nytt tekniskt språng, först säkrade befolkningens tillgång på internet. Annars kommer kontantfritt, också i dess rätta bemärkelse, betyda betalningsfritt. För i nuläget ställer tyvärr tekniska problem till det så till den grad att ett internetavbrott också innebär ett avbrott i arbetet från allt som kräver internet för att fungera. Inte minst för bonden i exemplet ovan.
Det går däremot också att se till andra aspekter. För tanken om att vara den första centralbanken i världen som inför en digital valuta, är en kapplöpning som sänder tydliga signaler. Den ligger helt rätt i tiden sett till utvecklingen kring så kallad cryptovaluta. Dessutom ger Riksbankens enkät om svenskars syn på kontanter, mer än en tydlig fingervisning om vart vi är på väg. Enbart 13 procent använde kontanter vid deras senaste köp, och fyra av tio använde inga kontanter alls under en hel månad. En ständigt sjunkande trend jämfört med tidigare enkäter. Att hålla fast vid kontanter är därför något av ett tveeggat svärd.
EN ASPEKT ÄR att det är Riksbankens uppdrag att förse svenska allmänheten med pengar, ett statligt alternativ till de kommersiella aktörerna är därför fullt förståeligt sett till samhällets sårbarhet.
Utvecklingen av det kontantfria samhället har gått att följa genom nedläggningen av alla bankkontor med traditionell kassa för kontanthantering. Jämfört med 2011 är det en oerhört drastisk minskning särskilt befolkningen på glesbygden fått uppleva. Det blir mer och mer uppenbart att det görs skillnad på var i landet vi bor.