Fel rollfigur dödas i Vintereld
BOKRECENSION
ANDERS DE LA MOTTE Vintereld (Forum)
I två tidigare deckare har Anders de la Motte berättat om händelser som ligger några decennier tillbaka i tiden och utspelar sig i fiktiva byar och småstäder i nordvästra Skåne.
Efter ”Slutet på sommaren” och ”Höstdåd” kommer nu ”Vintereld”, med rötterna i några ödesdigra dagar vintern 1987 i skånska Vedarp, och med den överraskande upplösningen trettio år senare.
Laura bor i Stockholm och äger ett framgångsrikt företag inom rekryteringsbranschen. En dag får hon besked att hennes faster Hedda har dött och låtit Laura ärva stugbyn där hon tillbringat alla lov under uppväxten, ända fram till branden på lucianatten 1987 då hennes bästa vän Iben omkom.
Hon är måttligt road av att återvända och när hon ser hur förfallen stugbyn är och i vilken misär hennes faster måste ha levt, vill hon vända bilen och köra hem igen.
MEN FÖRST MÅSTE hon se till att stugbyn blir såld. Det finns två spekulanter: kommunen (ivrigt påhejade av byns starke man Ulf Jensen, Ibens pappa) och ett rikt par som äger ett slott i närheten.
Båda intressenterna vill åt marken som ligger vid vackra Vintersjön och de är beredda att gå långt för att få köpekontraktet undertecknat.
Skuggor från det förflutna gör sig påminda, ärren som Laura fick i branden lever sitt eget liv och det blir omöjligt för henne att lämna byn innan hon tagit reda på hur fastern egentligen dog och hur det kommer sig att bränderna, som upphörde efter lucianatten för trettio år sedan, börjar igen i samma stund som hon är tillbaka i byn.
Romanen skiftar kapitelvis från dagarna före luciabranden 1987 och nutid. Det är ett grepp som vanligtvis ger ett bra driv, men här tar inte berättelsen fart förrän luciabranden är över och fokuset helt ligger på det som händer nu.
Tyvärr dör den intressantaste personen i romanen, Hedda, redan i prologen och det vi får veta om henne blir andrahandsuppgifter och tillbakablickar. Synd, för henne hade jag hellre velat lära känna än Laura och människorna runt henne.
Anders de la Motte är en produktiv författare som förmår skifta stil, miljö och berättarton efter intrig och persongalleri.
”VINTERELD” ÄR en traditionellt skriven thriller med snygga miljöbeskrivningar och vältecknade romanfigurer. Den är absolut läsvärd men om jag hade fått välja hade jag gärna plockat bort de två (!) epilogerna.
Det blir onödigt mycket grädde på moset.