Sprickan över Atlanten fördjupas
Den transatlantiska krisen blir allt djupare sedan USA infört den andra rundan sanktioner mot Iran – trots starka protester från EU. Intensivt arbete pågår för att komma runt straffåtgärderna och rädda det kärnenergiavtal som USA:S president Donald Trump drog sig ur i våras.
Användningen av Usa-dollar och ädla metaller i affärer är redan belagda med sanktioner. Och i den nya rundan åtgärder straffar USA också Irans banksektor och landets viktigaste inkomstkälla: gas- och oljeexporten.
”Det finansiella trycket på Iran saknar motstycke och borde göra klart för den iranska regimen att den kommer att möta ökad ekonomisk isolering och ekonomisk stagnation tills den förändrar sitt destabiliserande beteende i grunden”, skriver finansminister Steven Mnuchin i en kommentar.
Iran hävdar å sin sida att det främst är USA som kommer att bli isolerat till följd av sin politik. Iran kommer att fortsätta att sälja olja, säger president Hassan Rohani i ett tv-sänt tal:
– Vi kommer att bryta Amerikas illegala, orättfärdiga sanktioner eftersom de strider mot internationell lag.
resultat av den amerikanske presidentens kontroversiella beslut i maj att överge kärnenergiavtalet med Iran. Överrenskommelsen förhandlades fram under den förre presidenten Barack Obama 2015 och innebar att insyn i Irans atomenergiprogram byttes mot lättade Fn-sanktioner.
USA pekar på brister i avtalet, men de krav som ställs på Iran handlar inte i första hand om atomenergiprogrammet, enligt Erika Holmquist, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut.
– Formellt sett handlar USA:S sanktioner om att de vill få till ett nytt kärnavtal. Men studerar man vad de faktiskt gör och säger så handlar det om fler saker än så. Irans regionala roll ser ut att ha en framträdande betydelse i det paket som de inför, säger hon.
– Alla krav som USA:S utrikesminister vill att Iran ska gå med på handlar om vad Iran gör i regionen, i Syrien, Jemen och Libanon.
Sanktionerna har direkt påverkan på företag som gör affärer med Iran och EU har höjt sin röst i protest mot att återinföra straffåtgärderna.
FRÅN EUROPEISKT HÅLL ses kärnenergiavtalet som viktigt för nationella intressen och tanken är att stanna kvar i överenskommelsen och skydda de ekonomiska aktörer som gör affärer med Iran. Men trots planer på ett alternativt betalningssystem har man ännu inte lyckats få på plats en mekanism som säkrar icke-amerikansk handel med Iran.
Trumps Iranpolitik har förvärrat relationen mellan USA och EU, som är kyligare än på länge. Det beror inte minst på att kärnenergiavtalet är en så pass viktig symbolfråga, enligt forskaren Björn Fägersten.
– Det är något som Europa har investerat mycket i och såg som en diplomatisk framgång. Om man drar sig ur så ger det inte direkt mersmak för andra aktörer att gå med på liknande överrenskommelser, säger Fägersten som är verksam vid Utrikespolitiska institutet.