Så har första världskriget format världen
HISTORIA: PÅ SÖNDAG ÄR DET HUNDRA ÅR SEDAN FREDEN
Det var den elfte timmen på den elfte dagen i den elfte månaden – 11 november klockan 11.00 1918. Första världskriget var över. Tystnaden spred sig längs fronterna. Dödandet tog äntligen slut den dagen – men hundra år senare fortsätter kriget att leva vidare. Ingen händelse i modern tid har påverkat oss lika hårt.
Första världskriget varade i 1 568 dagar – fyra år och 3,5 månad. Uppemot tio miljoner soldater stupade i den kanske värsta katastrof som hade drabbat Europa och världen sedan romarrikets fall på 400-talet.
1800-talets och det tidiga 1900-talets optimistiska samhällen gick under i skyttegravarna i norra Frankrike. En ny tid, full av bitterhet, trädde in i dess ställe. Resultatet blev ett Europa i kaos och i slutändan ännu ett världskrig.
– Första världskriget var urkatastrofen. Utan kriget hade vi sannolikt haft en utveckling i Ryssland utan revolution och kommunism. Och utan nihilismen och våldsbenägenheten som följde med kriget hade inte heller fascismen och nazismen funnits, säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
– Mycket hade varit helt annorlunda. Skuldsättningen under kriget förändrade relationen mellan Europa och USA, och uppdelningen av Mellanöstern som följde på Turkiets nederlag fick följder som vi lever med ännu.
ANDRA BEDÖMARE HAR påpekat att kriget inte bara var en katastrof, utan också en katalysator för det moderna samhället, med helt nya inriktningar inom kulturen och nya relationer mellan människorna, inte minst könen.
– För kvinnorna var nog kriget i viss mån en positiv händelse. De kom ut i arbetslivet och de fick rösträtt strax efter kriget, säger Åselius.
På det ekonomiska området kan dock kriget sägas ha varit starkt negativt.
– Vi får en förskjutning från globalisering till en annan typ av ekonomi med skyhöga tullar. Mellan 1913 och 1950 var tillväxten i Europa mycket låg, under en procent per år.
I slutändan ledde första världskriget fram till andra världskriget, vilket i sin tur ledde fram till kalla kriget och bildandet av EU. * Första världskriget utkämpades mellan 28 juli 1914 och 11 november 1918. * Två allianser stod mot varandra, centralmakterna som bestod av Tyskland, Österrike-ungern och deras allierade, och ententen som bestod av Frankrike, Ryssland och Storbritannien med allierade. USA gick med på ententens sida 1917. * Tyskland lyckades besegra flera av sina opponenter, bland andra Ryssland, vars arméer kollapsade 1917. Men man kunde i slutändan inte stå emot den samlade kraften hos västmakterna. I november 1918 tvingades den tyska arméledningen kapitulera för övermakten. Fyra kejsardömen/imperier föll som ett resultat av kriget, det tyska, det österrikiska, det ryska och det osmanska. Soldaterna var utspridda, artilleriet var förödande effektivt även på mycket långa avstånd och flyg och stridsvagnar var givna komponenter i taktiskt hänseende. Krigföringen hade blivit modern.
– Skillnaden mellan 1914 och 1918 är mycket större än skillnaden mellan 1918 och 1940, säger Åselius.
En fascinerande detalj är hur synen på kriget har förändrats under de 100 år som har gått sedan det tog slut. Under de första åren, på 1920-talet, betonades soldaternas heroism och offervilja. Då byggdes många av de monument över kriget som i dag finns utspridda på kontinenten.
SENARE, I SLUTET på 1920-talet och början på 1930-talet, kom en rad romaner som samtliga betonade krigets meningslöshet. Hit hör Erich Maria Remarques ”På västfronten intet nytt” och Ernest Hemingways ”Farväl till vapnen”.
Efter 1945 överskuggades minnet av första världskriget av det senaste kriget som precis avslutats, men från och med 1960-talet har intresset för konflikten åter växt och i dag är det större än någonsin. Mängder av böcker publiceras varje år och människor åker på speciella resor till slagfälten.
Första världskriget ingår också som markör för Europas enande efter 1945. Kriget var en tragedi, en del av Europas dystra arv. När tysklands förbundskansler Helmut Kohl och Frankrikes president François Mitterand höll varandra i handen 1984 på slagfältet vid Verdun var det en markering av att man nu lagt historien bakom sig.
Men fascinationen för själva kriget består. Även några av dem som var med, som Ernst Jünger, fascinerades av kriget, och sögs in i det. De kunde till och med se en form av skönhet i den våldsamma urladdningen av mörka krafter.
– Krig har alltid haft en dragningskraft, hur fasansfulla de än är. Om de bara var hemska skulle inte folk hålla på, säger Åselius.
New York 11 november 1918. I alla stora städer tillhörande västmakterna firades vapenstilleståndet. Kriget och dödandet var äntligen över.
Frankrikes president förbundskansler Helmut Kohl varandra i handen för att bekräfta derna. Omkring 300000 soldater