Silverhöken kommer tillbaka i ny roman
Kultur nöje:
Mats Keyets romanfigur reser från Västkusten till Norrland på 1800-talet för att blir rik på att avverka och sälja timmer.
Dråpligt komiska scener blandas med civilisationskritik i Veddigebon Mats Keyets nya roman ”Timmerguld”.
Den fristående uppföljaren till ”Silverhöken” har tagit fem år och i den takten blir inte Mats Keyet och kulturgeografen Jorma Korhonen klara med sin romanserie.
– Nej, det är ett gigantiskt projekt på 10–15 böcker, så det går ju inte. Jag inser att jag är en total katastrof som förläggare och behöver hjälp för att kunna ge ut en roman om året, säger Keyet.
Själv är han delägare i Kongressförlaget, som ger ut även den aktuella boken ”Timmerguld”.
– Vi rör oss i 1850-talets Sverige och Jorma sköter all research. Han är väldigt skicklig på att ta fram detaljer som jag använder när jag skriver, fortsätter Mats.
Att uppföljaren har dröjt beror på att Mats Keyet även är torghandlare (känd för and- och fårtavlor), producerar konstutställningar, syr lädermasker med mera. I ”Timmerguld” ska
huvudpersonen Justus Silverhök investera pengarna han stal från ett skepp i Varbergs hamn, så han beger sig till Norrland för att fälla skog.
– Han har ett arbetslag men det är svåra förhållanden på vintern, så lönsamheten går upp och ner. Han möter historiska personer och försöker släpa ut en ångmaskin i vildmarken, säger Mats och fortsätter:
– Det är intressant eftersom det är en tid när allting händer. Hela landet förändras. Tidigare behövdes en adelstitel men nu räcker det att ha pengar för att få makt. Ser du likheter med den tidens kapitalism och nutidens?
– Jodå, vi har väldigt roligt ibland när vi korrekturläser. En likhet är att alla som kan fiffla gör det, efter sin nivå. För mig känns det som om den karusellen och individualismen kom tillbaka under 1980-talet.
Mats Keyet växte upp i Karlskrona, flyttade till Varberg 1984 med hustrun Lotta och senare till huset i Sannagård utanför Veddige. Den 5 februari fyller han 60 år och även de fyra sönerna bli äldre – nu är tre av dem myndiga.
– Det gäller att bli den man är tänkt att vara och jag öppnar mig för mer och mer. Jag tappar håret men inte huvudet. Jag har sagt till mig att jag ska göra roliga grejer, berättar Mats. De senaste åren
har han exempelvis tävlat i poetry slam, sjungit i bluestrion Arvid Falk (döpt efter huvudpersonen i Strindbergs ”Röda rummet”) och varit med i kortfilmer av Catherine Åsbergfleury. I ”Hand i hand” (finns på Youtube) spelar Mats mot sin fru Lotta och de skrev manus ihop utifrån en av hans noveller.
En annan nyhet är de lädermasker, inspirerade av Venedigfestivalens pestdoktormasker med lång näbb som näsa, som Mats syr och säljer ihop med en kompis.
– Vi gör en steam punk-variant med ett par glasögon som hör till och har bland annat varit på Sweden rock. Tänk dig när de lyckliga människorna går hemåt i mörka natten, dyngfulla, skrattar Mats.
Till alla som gillar kultförfattaren Sture Dahlström (1922–2001) kommer Keyet med en glad nyhet.
– Till jul släpper jag en uppdaterad biografi, för den tidigare handlar inte så mycket om Stures sista tio år och jag ville inte bara trycka en ny upplaga av den. Jag har kontakt med Stures barn och har fått tillgång till fina foton och en del efterlämnade texter och brev. Rättigheterna till
Dahlströms surrealistiska mästerverk, som ”Gökmannen”, ”Den galopperande svensken”, ”Den store Blondino” och ”Cyklonmannen” ägs av Bakhåll förlag i Lund. Ryktet om Sture sprids från mun till mun, men välkänd verkar han aldrig bli.
– Bakhåll är för hemlighetsfulla och vägrar att vara med på bokmässan i Göteborg, så det är knepigt, konstaterar Mats.