C & L har inte råd med ytterligare steg till vänster
Regeringsfrågan. Fäller Vänsterpartiet Löfven på fredag måste C & L släppa fram Kristersson.
ledare 15/1. Under höstens regeringsförhandlingar har Annie Lööfs som Jan Björklunds främsta argument mot en regering ledd av Ulf Kristersson varit att en sådan regering hade gjort sig beroende av Sverigedemokraterna. Att det är naivt att tro att Sverigedemokraterna skulle släppa fram en regering där de aktivt skulle förnekas inflytande eller möjlighet till inflytande. Märkligt nog så har samma, ändå rationella, poäng helt gått såväl C och L förlorad när det kommit till överenskommelsen med Stefan Löfven - som förutsätter Vänsterpartiets stöd för att bli verklighet.
genom överenskommelsen förhindras
nämligen Socialdemokraterna att ensidigt samverka, samarbeta eller förhandla med något parti utanför överenskommelsen, i de 73 punkter som avtalet gäller. Avtalet rör flertalet högerliberala reformer: värnskatten ska försvinna, inget vinsttak i välfärden, tredubblat RUT, lägre ingångslöner, reform av LAS, försvagat strandskydd, stärkt äganderätt och fri hyressättning vid nybyggnation. C och L har, som utlovat, fått Stefan Löfven att driva liberal Allianspolitik. Det är nästan som att man undrar om S ens satt vid förhandlingsbordet. Det står dessutom uttryckligen att ”Vänsterpartiet inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden”.
Efter såväl C som L under helgen fick klartecken från respektive förtroenderåd att anta överenskommelsen, och därmed släppa fram Löfven i kammarens tredje statsministeromröstning, lät såväl Lööf som Björklund Vänsterpartiet veta att det nu var dags att ”bekänna färg”. ”Ska de driva fram att Sverige får en högerregering med SD i baksätet?” kommenterade Jan Björklund.
att underskatta Vänsterpartiet
och Jonas Sjöstedt var dock som väntat ett misstag. En arg partiledare tog till orda under måndagens presskonferens, kort efter hans möte med talman Anders Norlén. ”Vi är förvånade och besvikna över hur långt högerut Löfven har gått i överenskommelsen med Centern och Liberalerna. Vi kommer att rösta emot sådana förslag oavsett vem som lägger dem på riksdagens bord. Det förslag som nu ligger förutsätter dessutom V-mandat. Förutsätter man våra mandat så är det helt orimligt att vi är ställda utan inflytande”, kommenterade han.
att ta med en skrivelse om att V inte ska få inflytande i ett avtal som behöver V’s stöd kanske inte var särskilt begåvat. Men det är nog sakpolitiken i vilka V utesluts från som oroar Sjöstedt mest. Om överenskommelsen inte ändras innebär det att V helt utesluts ur förhandlingar som har med exempelvis arbetsmarknad, bostäder och fördelningspolitik att göra, partiets hjärtefrågor. På politiska områden som överenskommelsen inte rör, exempelvis utrikespolitik och kulturpolitik, är det fritt fram. Men det kommer bli meningslösa förhandlingar då C, L, M, KD och SD med största sannolikhet kommer rösta emot regeringens linje. Det är minst sagt en listig taktik från liberalt håll, att utesluta V från inflytande i frågor där deras mandat kanske faktiskt hade kunnat göra skillnad. Detta förstår Jonas Sjöstedt.
De parter som vill se denna överenskommelse bli verklighet gör gott i att ta Sjöstedt på orden. V växer, och har inget att förlora på ett extraval. I S högersväng är de dessutom ett alternativ för besvikna socialdemokrater på vänsterkanten. Hellre växa i ett nyval än att förklara för besvikna väljare 2022 varför man släppte igenom ett liberalt manifest.
93% av de som röstar på C idag är positivt inställda till överenskommelsen, men ca 35% av de väljare som röstade på partiet i valet har nu ändrat partisympati (Expressen/demoskop). Såväl Annie Lööfs som Jan Björklunds förtroendesiffror är körda i botten. Verkligheten visar att varken Centern eller Liberalerna har råd med nyval, eller att ta ytterligare steg vänsterut genom att godta eftergifter för V.
kommer det till punkten att V fäller Löven på fredag är bollen tillbaka på C och L’s planhalva. Då står det mellan att släppa fram Kristersson, eller återigen ta på sig kampanjtröjan. Här gör C och L klokt i att välja förnuftet framför ideologin.