Så rustar du upp beredskapen om krisen kommer
Krisberedskap har fått ett stort genomslag i samhället som helhet. Hur ska vi egentligen tänka och agera om krisen blir ett faktum?
Med anledning av SVT:S nya serie ”Nedsläckt land” har samtalen kring krisberedskap återigen fått ett uppsving. Martina Eilind på länsstyrelsen i Halland tror att vissa intresserar sig mycket och andra mindre, men att tv-serien förmodligen kommer att väcka tankar. Hon menar också på att det är situationen som avgör hur allvarlig en eventuell kris kan tänkas bli, men att det finns en del väsentliga tips om hur man bäst rustar upp sin beredskap.
– En batteridriven radio för att kunna ta del av rätt information kring vad som händer, ha mat hemma som kan ätas utan att tillagas, värmeljus, sovsäckar, filtar, vattendunk och spritkök är en bra grund. Och uppdatera gärna din krislåda en gång om året så att ingenting blir gammalt, säger Martina Eilind.
Enligt Martina Eilind är det en rad olika saker som blir påverkade i olika led vid riktigt långa strömavbrott. Allt från bankomater ur funktion till affärer som kan tvingas stänga igen. Grannsamverkan och kroppsvärme kan vara en lösning.
– Det kan vara bra att ha kontanter i sin krislåda. Situationen är ju också helt väderberoende. Stäng dörrar så behöver man inte hålla värmen i ett helt hus. Ta hjälp av grannar, många personer i ett rum ökar värmen, säger hon.
Länsstyrelsen i Halland har tagit fram en populärversion av risk- och sårbarhetsanalysen, ”Risker inom Hallands län”. Enligt Martina Eilind är det en broschyr som beskriver de stora frågorna på ett enkelt sätt och förklarar vilka risker som finns i vilka områden. Framtagandet av broschyren är i sitt slutskede och skickas ut till kommunerna inom kort. De arbetar dessutom med att få ut informationen ”När kanalerna inte räcker till”.
– Vi är vana vid att vara konstant anslutna i dag. Här handlar det om källkritik och hur man går till väga för att få korrekt information om internet ligger nere, säger Martina Eilind.
På uppdrag av regeringen gjorde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i maj förra året ett massutskick med information om krishantering. Broschyren skickades ut till 4,8 miljoner hushåll och enligt Christina Andersson, riskkommunikatör på MSB, blev mottagandet bra. Även hon tror att Svt-serien kommer belysa krisberedskapen ytterligare.
– Vår bedömning är att det blev bättre än vad vi hade förväntat oss. Det blev ett bra genomslag i samhället som helhet och det resulterade i en medvetenhet som vi inte har sett tidigare. Men jag tror att se-
rien kan göra att folk gör en aktiv handling och faktiskt förbereder, säger hon.
MSB arbetar konstant med att uppmana landets kommuner att vara aktiva i frågan.
– Vi märker att det finns ett intresse på individnivå och det är jätteviktigt att kommunerna tar till vara på det och stärker invånarnas beredskap.
I ”Nedsläckt land”, som är inspelad i Halmstad, får vi följa två sällskap som bor i ett modernt respektive ett gammalt hus när strömmen går. De som bor i det äldre huset klarar sig bättre, vilket Christina Andersson på MSB inte är förvånad över.
– Moderna hus som har många digitala uppkopplingar är i behov av el och IT. Högteknologin bygger en sårbarhet. Vi tänker inte på att det mesta runt oss består av komplexa kedjor som är beroende av el. Utifrån medvetenheten kan man minska sin sårbarhet, säger hon.
Det finns påtagliga skillnader mellan att bo i en storstad jämfört med på landet där vedspis, egen brunn och trädgård ger bättre förutsättningar, enligt Christina Andersson. Hon menar att det finns en annan mental beredskap på landsbygden.
– Vanligtvis har de en större erfarenhet av att strömmen slås ut, även om det i många fall är relativt korta avbrott. Ofta har man också en tightare relation med sina grannar. I städerna finns fördelen att man har affärer i närheten, men vid akuta fall blir det tomt på fyllorna otroligt fort, säger hon.
Enligt Christina Andersson är det myndigheter, kommuner, länsstyrelser och företag som har det stora ansvaret vid en samhällskris, men hon menar också på att det är viktigt att vi hjälper varandra. Hennes tips är att hålla koll på hushållen runt omkring och hjälpa dem som inte har samma förutsättningar.
– Det är anonymiteten vi vill bort från och hjälpa dem som är mest utsatta. Människor blir hjälpsamma när det väl gäller. Det har vi sett tidigare, senast under stormen Alfrida. Individen är en viktig resurs och en del av vår gemensamma beredskap och alla behöver bidra.
Vi tänker inte på att det mesta runt oss består av komplexa kedjor som är beroende av el.
Christina Andersson, Riskkommunikatör på MSB