Lokalt tillsammansskap i global brytningstid
Det kostar att både ta sig till toppen och att behålla platsen. Och i en tid av Brexit och internationell oro är det inte soffläge.
Ledare 14/3. Falkenberg surfar på en framgångsvåg. Företagsklimatet är i toppklass och kommunen beskrivs som ett föredöme av Svenskt Näringsliv. Men tro inte att det är läge att luta sig tillbaka.
– Riskerna är stora i vår omvärld, varnar Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
De protektionistiska strömningar som orsakar politiska omvälvningar och hotar hela världshandeln påverkar även Halland.
Att resultatet senaste brittiska Brexitomröstningen slog ned som en bomb i det halländska näringslivet vore ännu för mycket sagt. Med det brittiska utträdet förlorar Sverige inte bara en viktig allierad i det europeiska tillsammansskapet. Förhållandet med en viktig handelpartner riskerar också, i värsta fall, att krascha in i en hård Brexitvägg.
En btydande del av de halländska företagens export går till just Storbritannien. Hur den handeln skall löpa framöver är ingen som vet, det enda som är givet är att ett nytt läge väntar.
Jörgen Warborn, Moderaternas toppnamn i valet till Europaparlamentet, märker av oron när han träffar svenska företag.
– Men många skjuter det ifrån sig, säger han.
För företag som är beroende av den brittiska marknaden är det förstås sämsta tänkbara strategi. Men bilden av företag brister i sin planering bekräftas av Bettina Kashefi.
– Jag tycker man bör förbereda sig på den pappersexcersis och de formaliteter som väntar. Är man som företagare osäker på vad som behövs, kan man vända sig till Tullverket eller Kommerskollegium.
Att söka råd är förstås smart – även om ingen kan räkna med att få svar på alla frågor. För inte ens ledande ekonomer kan sia om en process som är helt unik. Och för de politiker som nu kandiderar till Europavalet är också mycket oklart. Med det brittiska utträdet förlorar Sverige en viktig allierad. Och det finns en rädsla för att det kan göra att Sverige, som inte räknas till den innersta kärnan, hamnar ännu mer i bakvattnet.
Risken finns förstås att det krångel som väntar kan avskräcka fler halländska företag från att börja rikta in sig mot exportmarknaden. Och ökad tveksamhet är knappast vad Charlotte Schéle, ansvarig för regionverksamheten i Halland, vill se.
Även om utvecklingen har förbättrats på senare år har Halland länge räknats till de län med minst varuexport.
– Därför vill vi boosta näringslivet, få fler att satsa på export.
Halland må ha ett hyfsat stabilt näringsliv, vilket kan bidra till att många känner sig nöjda. Men är lagom nog? Att Halland får fler företag som vågar mer ligger i allas intresse, inte minst med tanke på den demografiska utmaning som står för dörren. Den innebär nämligen att färre yrkesaktiva skall försörja allt fler.
Men det räcker inte med mod och god vilja – att satsa på att växa utanför gränserna kräver inte sällan mer arbetskraft. Och inom vissa branscher råder redan skriande brist.
Det finns varken lärare, sjuksköterskor, plåtslagare eller målare i tillräckligt stor omfattning. Det bekymret måste hanteras av såväl politik som näringsliv. Det kräver helt enkelt mer av det som Falkenberg kallar Tillsammansskap.