Islands databoom väcker oro för bubbla
Efter banksektorns krasch har datahallar blivit en ny industri att räkna med på Island. Billig energi och naturlig kylning lockar investerare till ön. Men i centrum för utvecklingen står de svajiga kryptovalutorna, påpekar kritiker.
Plötsligt tar asfalten slut. I stället fortsätter ett virrvarr av hjulspår i jorden den sista biten fram till anläggningen.
Kommunens vägingenjörer har inte hunnit med i den snabba takt som nya datahallar vuxit fram på halvön Reykjanes, knappt en timmes bilfärd från Reykjavik.
Tillgången till förnybar el är en av huvudanledningarna till att Island de senaste åren lockat till sig en ström av investeringar i datahallar. Den andra är det kalla klimatet med stabila temperaturer över hela året. Det möjliggör besparingar på en av de normalt sett stora driftskostnaderna: den kylning som är nödvändig för att maskinerna inte ska överhettas.
– Vi behöver varken reservgeneratorer, batterier eller luftkonditionering. Vi låter bara vinden blåsa rakt in, säger Árni Jensen, chief business officer på Etix Everywhere Borealis.
Ytterligare två företag, Verne Global och Advania, ligger bakom vågen av investeringar i datacenter på Island. Näringslivet och staten satsade medvetet på att få it-sektorn att växa i ruinerna efter finanskrisen 2008, då Islands uppblåsta banksektor kollapsade.
Det är förvisso turistnäringen som sedan dess har drivit landets ekonomiska återhämtning.
Men datacenterindustrin står för den snabbaste expansionen. Dess totala energiförbrukning väntas i år nå uppemot 150 megawatt – en mångdubbling jämfört med de 25 megawatt den använde 2017.
Det kan dock bli en utmaning att leverera tillräckligt med el om efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som de senaste åren.
– En risk är att priset på el kan komma att pressas upp, vilket också skulle slå mot vanliga människor, säger Sigurdur Jóhannesson, doktor i internationell ekonomi vid Islands universitet.
Datacenterbranschen har vuxit kraftigt i hela Norden de senaste åren. Inte minst i Sverige.
Den isländska marknaden sticker dock ut. Där används nästan all datorkraft – hela 90 procent under 2017 enligt en rapport från revisionsföretaget KPMG – till att processa kryptovalutor såsom bitcoin.
Deras värde svänger kraftigt och bygger till stor del på spekulation. Beroendet av kryptovalutor innebär därmed en stor risk för den isländska datacenterindustrin, konstaterar KPMG.
Árni Jensen är dock inte orolig. – Världen generar bara mer och mer data för varje år. Industrin kommer att fortsätta växa.