Fakta: Enkäten
Uppskattningsvis 25 000 barn får ledigt från skolan för att i stället gå på kulturskolornas lektioner. För att möjliggöra undervisning i instrument och drama bryter många kommuner därmed mot skollagen.
Tidigare i höst slog Skolinspektionen fast att rektorerna i Gislaveds kommun inte har rätt att regelbundet låta elever skippa ordinarie undervisning för att ta lektioner i exempelvis fiol- eller pianospel. Att göra så bryter mot skollagens nuvarande regler för hur rektorerna får bevilja ledighet.
Men Gislaved är långt ifrån den enda kommun som löser kulturskoleundervisningen på detta sätt. Enligt den enkät som Kulturskolerådet har skickat ut till landets samtliga kulturskolechefer har drygt hälften av kulturskolorna undervisning under ordinarie skoltid, och har så haft under decennier.
– Det här är en praxis som man haft väldigt länge i Sverige, man ser att de elever som får gå ifrån inte har några större problem. Ofta har rektorerna varit positiva, det finns elever som inte tar sig igenom högstadiet utan sin drama- eller musikundervisning, säger Torgny Sandgren, generalsekreterare på Kulturskolerådet.
Undersökningen visar också att det framför allt är glesbygdskommunerna, i synnerhet i de nordliga länen, som löser kulturskoleundervisningen på detta sätt.
I Västernorrlands och Västerbottens län har 86 procent av kulturskolorna lektioner där elever kan få ledigt från ordinarie lektioner för att delta. Eftersom avstånden är stora kommer instrument- och dramalärare till skolorna i stället för tvärtom. Musiklektionerna är ofta runt 20 minuter långa och för att barnen ska hinna med den enda skolskjutsen hem kan de behöva gå tidigare från andra lektioner.
Även i Rimbo utanför Norrtälje får eleverna gå från ordinarie undervisning för att spela instrument förutsatt att skolan såväl som föräldrarna har godkänt det.
Kulturskolerådet skickade ut sin enkät till landets samtliga kulturskolechefer och har fått svar från 247 kommuner, vilket motsvarar 85 procent. Ingen kommuntyp är underrepresenterad. Enkäten visar att 52 procent av de kulturskolor som svarat har verksamhet där elever får ledigt från ordinarie undervisning för att delta i kulturskolans lektioner. Kulturskolerådet uppskattar att det sammanlagt rör sig om 25 000 elever.
•
– Det här handlar om ungarna, politiker på regeringsnivå måste ha empati. Vi måste diskutera det här utifrån hur landet ser ut, och inte utifrån storstadskommuner som Malmö eller Stockholm, säger Bengt Hilding, kulturskolechef i Rimbo.
Liksom Torgny Sandgren anser han att skollagen hotar en fungerande verksamhet. Under sina trettio år som kulturskolelärare har han aldrig varit med om att en elev som fått ledigt från ordinarie undervisning för att gå på musiklektioner därför misslyckats med skolan.
– Det är precis tvärtom, det här stärker eleverna, i synnerhet de som har det tufft. Vi har en jättebra dialog, ibland handlar det om barn som bara kommer till skolan just för musikundervisningen.
Kulturskolerådet har uppvaktat de kulturpolitiska talespersonerna i riksdagen och hittills är det endast Centerns Per Lodenius som sagt sig vara beredd att jobba för en förändring av skollagen, enligt Torgny Sandgren. Sandgren framhåller löftet i regeringsförklaringen om att alla barn ska ha möjlighet att gå i kulturskola.
– Om man ska säkra kulturskolans framtid måste man förtydliga eller justera skollagen på något sätt.
– Vi tycker att det här borde kunna avgöras lokalt. Om kulturskolans chef och skolans chef kan sätta sig ner och hitta en modell som funkar för barnen och skolan tycker vi det är konstigt att Skolinspektionen ska göra en annan bedömning.