Ordet är fritt: Kunskapen om klimatet finns, nu behövs att detta omsätts i handling, skriver en läsare.
Svar
på ”Klimatkris absolut ingenting att oroa sig för” (29/11).
Klimat. Signaturen ”En koldioxidtörstande gräsrot” talar återigen om naturliga variationer i klimatet. Istider har följts av värmeperioder. De angivna förklaringarna till dessa växlingar är säkerligen korrekta.
Det räcker dock inte att dra fram historiska data och att samtidigt upprepa att en ökad koldioxidhalt inte är något att oroa sig för. Det är besynnerligt att insändarskribenten inte vill tala om orsakerna till den uppvärmning som skett de senaste 200 åren. Ingen teori om temperaturhöjningen har presenterats. Det är därför grundlöst att påstå att vi inte ska vara oroliga.
Utan den användning av fossila bränslen som skett under industriell tid, skulle vi fått en temperatursänkning med någon hundradels grad per sekel, på väg mot nästa istid. Höjningen sedan förindustriell tid, en grad, har ju skett i en betydligt snabbare takt. FN:S klimatpanel IPCC anger olika scenarier för den globala uppvärmningen. Vid det sämsta scenariot, om inga större åtgärder vidtas, kommer jordens medeltemperatur vid nästa sekelskifte, att vara nästan fem grader högre jämfört med förindustriell tid. Det är en förändring av temperaturen som kan jämföras med den som sker när en istid inträffar, fast omvänt.
Den förhöjda temperaturen kommer att påverka havsnivån, jordbruket, spridningen av sjukdomar, d v s människans livsbetingelser. Det vore ju därför oklokt att bara fortsätta att släppa ut växthusgaser, ja rent av öka utsläppen.
När den överväldigande majoriteten av världens forskare säger att klimatet kommer att förändras på grund av människans aktiviteter, och att det kan innebära stora påfrestningar för livet på vår planet, vill man inte chansa. Det som inger hopp är att vi själva kan påverka förloppet. Det finns all anledning att skrida till verket och minska koldioxidutsläppen!
Sven