Kärnkraft löser inte klimatkrisen
Kärnkraft. Kärnkraftens framtid har åter dykt upp i den politiska debatten och då som en åtgärd för att minska koldioxidutsläppen. Klimatförändringarna måste tas på största allvar och alla möjligheter att bromsa dem måste tas tillvara. Man kan naturligtvis förespråka ny kärnkraft och ta till sig erfarenheter som gjorts i andra länder. Man kan tycka att Ringhals 1 och 2 ska fortsätta drivas efter sin tekniska livslängd. Men då måste man också redovisa vad det kostar, att någon måste betala och att det kommer leda till mer klimatutsläpp, inte mindre.
Återinvesteringar i gamla reaktorer och forskning kring de så kallade ”nya generationerna” är inte förbjudet. I energiöverenskommelsen som Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna enades med regeringen om 2016 står inget, vare sig om när eller var kärnkraft ska stängas, eller hur
Sverige ska förhålla sig till nya rön om atomklyvningens risker eller möjligheter. Den innebär en övergång till ett elsystem med målet om 100 procent förnybar elproduktion 2040, med robusthet, hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.
Nu vill två av partierna säga upp avtalet, lämna förnybarhetsmålet och återintroducera kärnkraften i
Sverige. Därmed äventyras två viktiga ingångar, miljön och priset. Ny kärnkraft kostar, den har miljöpåverkan och dessutom löses inte kortsiktiga problem med en tillfällig effektbrist. Det tar decennier att utveckla, projektera och bygga nya reaktorer och är därför ingen lösning på kapacitetsbristen.
Om Ringhals 1 och 2 skulle bevarats hade Vattenfall behövt fatta beslut om det för flera år sedan, men det bedömdes inte vara lönsamt av ägarna. Renoveringskostnaderna hade landat på miljardbelopp om man skulle uppfylla strålskyddsmyndighetens moderna säkerhetskrav och bygga bort potentiella olycksrisker när reaktorerna används bortom sin tekniska livslängd. Det är alltid ägarna som måste ta den ekonomiska risken eftersom en bärande princip är att ingen energikälla i längden ska subventioneras med skattemedel.
”
Om Ringhals 1 och 2 skulle bevarats hade Vattenfall behövt fatta beslut om det för flera år sedan, men det bedömdes inte vara lönsamt av ägarna.
Det byggs inte ny kärnkraft i Sverige idag och orsaken till det är att det är för dyrt, samt att den inte behövs.
Vad behöver då göras? För det första är klimatfrågan överordnad allt. Vid sidan om att vara förnybar, så måste all energiproduktion vara klimatneutral och helst leda till minusutsläpp. En kraftfull satsning på eldrivna transporter kräver trygg elförsörjning. Den får vi genom att fortsätta bygga ut vindkraften och satsa på solenergi. I den händelse det inte blåser, samtidigt som solen inte skiner förlitar vi oss på vattenkraften, så att energin når fram i tid och i tillräcklig mängd när den behövs. Alla är överens om att elnätet behöver byggas ut och förbättras. Inte heller det är gratis, men framförallt går det snabbare och är avsevärt billigare än att satsa på ny kärnkraft.
Vid enstaka tillfällen måste vi importera el, precis som vi exporterar el när det finns ett överskott här. Den överlägset största delen kommer då ifrån norsk vattenkraft. För den sakens skull ska vi inte behöva riva upp en bred överenskommelse som av alla ingående parter ansågs skapa ”långsiktighet och tydlighet för marknadens aktörer och bidra till nya jobb och investeringar i Sverige”. Centerpartiet vill att ägarna själva ska bestämma om kärnkraftens framtid, utan att det kommer en extra räkning till hushållen.
Ola Johansson (C) riksdagsledamot
Christofer Bergenblock (C) kommunalråd i Varberg