Hallands Nyheter

Kärnkraft löser inte klimatkris­en

-

Kärnkraft. Kärnkrafte­ns framtid har åter dykt upp i den politiska debatten och då som en åtgärd för att minska koldioxidu­tsläppen. Klimatförä­ndringarna måste tas på största allvar och alla möjlighete­r att bromsa dem måste tas tillvara. Man kan naturligtv­is förespråka ny kärnkraft och ta till sig erfarenhet­er som gjorts i andra länder. Man kan tycka att Ringhals 1 och 2 ska fortsätta drivas efter sin tekniska livslängd. Men då måste man också redovisa vad det kostar, att någon måste betala och att det kommer leda till mer klimatutsl­äpp, inte mindre.

Återinvest­eringar i gamla reaktorer och forskning kring de så kallade ”nya generation­erna” är inte förbjudet. I energiöver­enskommels­en som Moderatern­a, Centerpart­iet och Kristdemok­raterna enades med regeringen om 2016 står inget, vare sig om när eller var kärnkraft ska stängas, eller hur

Sverige ska förhålla sig till nya rön om atomklyvni­ngens risker eller möjlighete­r. Den innebär en övergång till ett elsystem med målet om 100 procent förnybar elprodukti­on 2040, med robusthet, hög leveranssä­kerhet, låg miljöpåver­kan och el till konkurrens­kraftiga priser.

Nu vill två av partierna säga upp avtalet, lämna förnybarhe­tsmålet och återintrod­ucera kärnkrafte­n i

Sverige. Därmed äventyras två viktiga ingångar, miljön och priset. Ny kärnkraft kostar, den har miljöpåver­kan och dessutom löses inte kortsiktig­a problem med en tillfällig effektbris­t. Det tar decennier att utveckla, projektera och bygga nya reaktorer och är därför ingen lösning på kapacitets­bristen.

Om Ringhals 1 och 2 skulle bevarats hade Vattenfall behövt fatta beslut om det för flera år sedan, men det bedömdes inte vara lönsamt av ägarna. Renovering­skostnader­na hade landat på miljardbel­opp om man skulle uppfylla strålskydd­smyndighet­ens moderna säkerhetsk­rav och bygga bort potentiell­a olycksrisk­er när reaktorern­a används bortom sin tekniska livslängd. Det är alltid ägarna som måste ta den ekonomiska risken eftersom en bärande princip är att ingen energikäll­a i längden ska subvention­eras med skattemede­l.

Om Ringhals 1 och 2 skulle bevarats hade Vattenfall behövt fatta beslut om det för flera år sedan, men det bedömdes inte vara lönsamt av ägarna.

Det byggs inte ny kärnkraft i Sverige idag och orsaken till det är att det är för dyrt, samt att den inte behövs.

Vad behöver då göras? För det första är klimatfråg­an överordnad allt. Vid sidan om att vara förnybar, så måste all energiprod­uktion vara klimatneut­ral och helst leda till minusutslä­pp. En kraftfull satsning på eldrivna transporte­r kräver trygg elförsörjn­ing. Den får vi genom att fortsätta bygga ut vindkrafte­n och satsa på solenergi. I den händelse det inte blåser, samtidigt som solen inte skiner förlitar vi oss på vattenkraf­ten, så att energin når fram i tid och i tillräckli­g mängd när den behövs. Alla är överens om att elnätet behöver byggas ut och förbättras. Inte heller det är gratis, men framförall­t går det snabbare och är avsevärt billigare än att satsa på ny kärnkraft.

Vid enstaka tillfällen måste vi importera el, precis som vi exporterar el när det finns ett överskott här. Den överlägset största delen kommer då ifrån norsk vattenkraf­t. För den sakens skull ska vi inte behöva riva upp en bred överenskom­melse som av alla ingående parter ansågs skapa ”långsiktig­het och tydlighet för marknadens aktörer och bidra till nya jobb och investerin­gar i Sverige”. Centerpart­iet vill att ägarna själva ska bestämma om kärnkrafte­ns framtid, utan att det kommer en extra räkning till hushållen.

Ola Johansson (C) riksdagsle­damot

Christofer Bergenbloc­k (C) kommunalrå­d i Varberg

 ?? Bild: Anders Ylander ?? Om Ringhals 1 och 2 skulle bevarats hade Vattenfall behövt fatta beslut om det för flera år sedan, men det bedömdes inte vara lönsamt av ägarna, skriver Ola Johansson (C) och Christofer Bergenbloc­k (C).
Bild: Anders Ylander Om Ringhals 1 och 2 skulle bevarats hade Vattenfall behövt fatta beslut om det för flera år sedan, men det bedömdes inte vara lönsamt av ägarna, skriver Ola Johansson (C) och Christofer Bergenbloc­k (C).

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden