Trump ställs inför två riksrättsanklagelser
Maktmissbruk och försök att sätta käppar i hjulen för kongressens arbete. Demokraterna i USA:S representanthus riktar två formella riksrättsanklagelser mot presidenten Donald Trump.
Inom några dagar blir han sannolikt den tredje presidenten i USA:S historia att ställas inför riksrätt.
– Vi måste vara tydliga: Ingen, inte ens presidenten, står ovanför lagen, sade Jerry Nadler, ordförande i representanthusets justitieutskott, när han presenterade punkterna för pressen.
Donald Trump anklagas för att ha missbrukat presidentämbetets makt genom att hålla tillbaka militära biståndspengar till Ukraina för att pressa landets regering att starta en brottsutredning mot demokraten Joe Bidens familj. Den tidigare vicepresidenten Biden är ledande aspirant i kampen om Demokraternas presidentkandidatur och därmed Trumps främsta presumtive motståndare i nästa års val.
Den andra punkten handlar om obstruerande (på engelska obstruction), det vill säga försök att hindra kongressens utredningar. Den har att göra med att presidenten bland annat vägrat lämnat ut efterfrågade dokument och försökt hindra Vita husmedarbetare från att vittna.
Justitieutskottet räknar med att formellt rösta om anklagelsepunkterna senare i veckan, troligen på torsdag enligt medier. När det gjort tumme upp skickas skrivningen vidare till hela representanthuset, som har 435 ledamöter. En votering där är möjlig i början av nästa vecka. Den anses mest vara en formalitet eftersom Demokraterna har ett rejält övertag i kammaren och det enbart krävs enkel majoritet för att ställa en president inför riksrätt.
Men omröstningen blir ändå historisk. Ett ja innebär att Donald Trump blir den tredje presidenten någonsin att ställas inför riksrätt, efter Andrew Johnson 1868 och Bill Clinton 1998. Richard Nixon avgick i Watergateskandalens spår 1974, innan kammaren hann rösta igenom de riksrättsanklagelser som formulerats mot honom.
Utsikterna att Donald Trump ska fällas och avsättas är dock minimala. När riksrättsanklagelserna godkänts bollas frågan nämligen till senaten som agerar domstol. Där har presidentens parti Republikanerna majoriteten. För att fälla en president krävs att två tredjedelar av de 100 ledamöterna röstar för – och det är osannolikt.