Stort steg i livet att gå i pension

Hur påverkas den psykiska hälsan av att gå i pension? Det har Isabelle Hansson undersökt i sin avhandling, som nyligen lades fram vid Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet.

– Min forskning ingår i ett större projekt där vi undersöker vi hur människor ser på och upplever övergången från arbete till pension. Resultaten visar bland annat att de flesta verkar vara mer oroliga inför pensioneringen än efter.

Kunskap om pensioneringens betydelse för den psykiska hälsan är viktig för att öka förutsättningarna för att fler människor ska kunna trivas och må bra, men också för att möta de möjligheter och utmaningar samhället står inför med en växande äldre befolkning, konstaterar Isabelle Hansson i avhandlingen, där hon studerar hur pensioneringen påverkar det psykiska välbefinnandet.

– Fokus är på livstillfredsställelse, det vill säga den egna uppfattningen om livet, och hur den förändras i samband med pensioneringen samt de faktorer som kan bidra till att förklara individuella skillnader i anpassningen till livet som pensionär. Vilka som hanterar pensionsövergången bra och vilka som upplever svårigheter.

Hur klarar man den psykiska omställningen från att den ena dagen ha varit behövd på jobbet, till att ingen bryr sig om en nästa dag?

Sammantaget visar hennes forskning att det inte utgör något stort hot mot den psykiska hälsan att gå i pension. Trots att det brukar beskrivas som en slags kris, en period präglad av förluster, klarar de allra flesta pensionsövergången bra.

– Majoriteten trivs med livet som pensionärer och rapporterar till och med något ökad livstillfredsställelse de första åren efter att de lämnat arbetet.

Tappar man status? Går från att vara någon till att bli ingen?

– I projektet har vi bland annat studerat upplevelsen av förlorad yrkesidentitet. I stort kan man säga att de allra flesta uppskattar friheten, att få bestämma vad man vill göra med sin egen tid. Att man har mer tid för sociala relationer och fritidsaktiviteter.

Detta visar sig särskilt tydligt bland kvinnor. Hälften av kvinnorna och 36 procent av männen ser pensioneringen som en möjlighet att börja med nya aktiviteter och intressen.

– Ungefär en av fem uppger att de

”

En vanlig föreställning är att de som fortsätter jobba efter pensionsåldern gör det på grund av ekonomin, men det vi ser är att de flesta främst gör det eftersom de trivs med arbetet och uppskattar den sociala samvaron med andra.

saknar sin yrkesidentitet och inte längre har så många meningsfulla roller. Denna siffra är något högre bland männen, säger Isabelle Hansson.

Högskole- och universitetsutbildade arbetar längre upp i åldrarna.

– En vanlig föreställning är att de som fortsätter jobba efter pensionsåldern gör det på grund av ekonomin, men det vi ser är att de flesta främst gör det eftersom de trivs med arbetet och uppskattar den sociala samvaron med andra. Detta speglar dock sannolikt ojämlikheter i förutsättningarna på arbetsmarknaden. Såväl hälsa och familjeomständigheter som möjligheten att påverka sin arbetssituation spelar in. En väsentlig andel anger dock att ekonomin har betydelse för beslutet att gå i pension, och det är fler kvinnor än män som upplever att pensionen inte räcker till.

Men även om majoriteten har en positiv upplevelse, finns det stora individuella variationer, påpekar hon. Cirka 10 procent rapporterade lägre livstillfredsställelse efter pensioneringen. Det gällde personer med hög grad av känslomässig instabilitet, som hade fler negativa upplevelser och större svårigheter att anpassa sig till livet som pensionärer. Isabelle Hansson såg även att dessa personer rapporterade lägre självkänsla, mindre autonomi, sämre sociala relationer samt sämre fysisk och kognitiv hälsa efter pensioneringen. Personer med hög grad av utåtriktning, vänlighet och samvetsgrannhet ökade sina förutsättningar att hantera övergången bättre.

– Vi ser att personer som är utåtriktade har bättre chanser att bibehålla sociala relationer.

Särskilt utsatta är också personer som saknar grundläggande ekonomisk trygghet. Detta kan delvis motverkas av en gradvis övergång där man fortsätter att arbeta en del även efter pensioneringen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla inte har samma möjlighet att bestämma över sin pensionering, påpekar Isabelle Hansson.

– Glädjande nog ser vi att goda sociala relationer kan bidra till att kompensera för negativa effekter kopplat till dålig ekonomi.