Så skyddar du dig mot desinformation

Falsk information som sprids i syfte att vilseleda mottagaren.

Så definierar den amerikanske forskaren

Scott Ruston desinformation. Här är hans bästa tips på hur du som mediekonsument kan skydda dig mot ”fejkade nyheter”.

Även ansedda medier använder sig ibland av uppseendeväckande rubriker för att locka till läsning av en artikel. En rubrik ska ha täckning i texten men så är inte alltid fallet.

– Läs vidare och ta inte bara rubriken som dagsens sanning, säger Scott

Ruston i ett videoklipp publicerat av Arizona State University, där han forskar om desinformation och påverkansförsök.

Men Ruston, som nyligen var på besök i Sverige för att dela med sig av sin forskning, understryker också vikten av att noggrant fundera på varifrån informationen kommer – i synnerhet om den har delats vidare i många led i sociala medier.

– Fundera då över vilket syfte som personen som delade informationen kan tänkas ha, säger Ruston. Om innehållet ursprungligen kommer från ett nyhetsmedium påminner

Ruston om att redaktionella artiklar och åsiktsmaterial, ledare som krönikor, och debattinlägg, kan skilja gäller riktlinjer sig åt vad och krav på sannfärdighet korrekthet. Och och innehåll som någon har för i sociala betalat medier går ofta att särskilja det är genom att märkt som sponsrat. Det är betald marknadsföring. När det kommer till vad eller vilka som citeras i en publicering gäller följande, enligt Ruston: – Flera namngivna källor är bäst, därefter kommer anonyma källor. Och inga källor över huvud taget är lite av en varningsflagga,

– säger han. De här reglerna påminner oss om att desinformation är ett mänskligt problem än ett tekniskt snarare problem och att vi alla roll att spela, har en med utgångspunkt i att och kritiskt. läsa brett