Härifrån kommer julens gröna godsaker
Till julens godsaker hör fikon, dadlar och citrusfrukter. Men hur hittade dessa exotiska frukter till våra julbord? Med lite ansträngning kan man odla växterna själv – men hoppas inte på frukt.
”Det var förbanne mig det finaste jag hört sedan jag konfirmerades! Vill du ha ett fikon?”
Repliken ur ”Karl-bertils julafton” är klassisk. Det är byrådirektör H K Bergdahl som vill bjuda den Robin Hood-inspirerade ynglingen på torkad frukt, eftersom han har sluppit att få en tändstickstavla av Bodens fästning, som i stället har blivit en julgåva till en fattig.
Men varifrån kommer seden att äta exotiska frukter som fikon, dadlar och apelsiner till jul? Richard Tellström, docent och föreläsare i ämnet matkultur och mattrender, har svaret.
– Det är en rest från stormaktstidens pampiga middagar i högreståndsmiljö. De avslutades alltid med ett konfektbord som bestod av dyrbara importerade godsaker. Hit hörde förutom dadlar och fikon även russin, nötter och marsipan.
Eftersom julen var en festhögtid plockades konfekt in även här. De exklusiva godsakerna följde samma transportvägar som kryddorna och kom med båt från kontinenten till Göteborg.
– Matvanor och i synnerhet festliga sådana har alltid varit en klassmarkör. Adeln här hemma imiterade kungar och furstar från kontinenten. Därefter la sig rika köpmän till med samma vanor, förklarar Richard Tellström.
Först på senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet, när ångbåtstransporter gjorde varorna billigare, fick gemene man råd med godsakerna.
En som har ett särskilt gott öga för växter som fikon, mandelträd och citrusväxter, som ofta har rötterna i Mellanöstern eller Nordafrika, är trädgårdsprofilen Peter Englander. Han har skrivit ett flertal böcker, bland annat ”Konsten att odla det omöjliga”. I den visar han hur man kan få exotiska växter – som egentligen inte ska klara sig på våra breddgrader – att trivas. Han ägnar sig åt så kallat ”zonknäckande” och har flera knep och metoder för att lyfta in resten av världen i våra svenska trädgårdar. Han som bor i Skåne har lyckas få både mandel och fikon att trivas.
– Dadelpalmer går att köpa i välsorterade växtbutiker och – ännu roligare: De går att dra upp själv från kärnor.
På det viset kan man få en fin krukväxt. Den kommer inte att bära frukt, men kan bli ett skojigt inslag i julpyntandet. Varför inte ställa en palm på festbordet med inköpta dadlar arrangerade runt om? Det blir en rolig isbrytare när tjocka släkten kommer på glöggkalas. docent och föreläsare i matkultur
– Där den odlas ansar man stammen från blad – man sparar bara en krona längst upp. Allt för att den ska lägga allt krut på att producera dadlar.
En annan annorlunda och färgsprakande julväxt är kalamondin – även kallad husapelsin.
– Med sina färgglada frukter lyser den verkligen upp i vintermörkret. Frukterna går inte att äta som apelsiner, men de är goda att koka i sockerlag, flambera med konjak och servera med grädde, säger Peter.
Den växt som ligger honom närmast hjärtat är fikonet.
– Den elefantgrå stammen och de mörkt gröna bladen slår det mesta i skönhet och dess historia gör mig rörd. Vi pratar om en kulturväxt som människor har odlat flera tusen år före Kristus.
De historiska perspektiven får det att hisna. Fikonet förkommer både i Bibeln och Koranen. Enligt profeten Mohammed var det snarare ett fikon än ett äpple som Eva knaprade på i Edens lustgård. Och det tredje puniska kriget inleddes när kejsare Cato höll upp ett färskt exemplar och sa ”Det här fikonet plockades för två dagar sedan i Kartago: så nära våra murar är fienden.”
– Vill man ha ett litet fikonträd i kruka inne på jul får man lura det lite och ta in det redan tidigt på hösten. De fäller nämligen sina blad på vintern.
Sedan handlar det om att pyssla om det, ställa det svalt men ljust och se till att duscha det då och då.
– Det gäller att ha gröna fingrar så till vida att man måste ägna den tid och omsorg. Gå förbi och kolla ifall den har fått ohyra, ta bort det med fingrarna och ta den ”på spa” ett par gånger under vinterhalvåret.
En spabehandling betyder dusch så att fukten kan tas upp via stammen. På sommaren står den på terrassen.
Majoriteten av alla fikon som säljs i Sverige kommer från Turkiet. Skörden sker på sensommaren och hösten. Eftersom färska fikon snabbt blir dåliga och är svårtransporterade, torkas en stor del av skörden. Torkningsprocessen inleds redan när frukterna hänger på träden. Där får de hänga kvar tills de är övermogna och trillar ned. Därefter läggs de på bord där de torkar färdigt.
– Fikonet är egentligen inte en frukt, utan en frökapsel. Blomämnena sitter innanför skalet. Blommorna befruktas av en millimeterstor insekt som kallas fikonstekel.
Fikon har bara honblommor och det krävs att det finns en hansläkting i form av getfikon i närheten för att det alls ska bli några fikon.
– Det är synd att fikonstekeln inte trivs på våra breddgrader. Vi får i stället hålla till godo med självfertila sorter som inte smakar lika bra som de befruktade, säger Peter Englander.
” Det är en rest från stormaktstidens pampiga middagar i högreståndsmiljö. De avslutades alltid med ett konfektbord som bestod av dyrbara importerade godsaker.
Richard Telström