Hallands Nyheter

Regeringen avgår inför Vladimir Putins reformer

Rysslands regering avgår. I sitt tal till nationen meddelade president Vladimir Putin att ryssarna ska få säga sitt om en ny maktbalans i toppen. Han vill säkra sitt systems överlevnad – och verkar ha bråttom, enligt Rysslandse­xperter.

- Martin Mederyd Hårdh/tt

Makt ska flyttas från presidente­n till parlamente­t, bland annat när det gäller val av premiärmin­ister och statsråd, meddelade Putin i sitt årliga tal. Kort därpå meddelade den sittande premiärmin­istern Dmitrij Medvedev plötsligt att han överlagt med presidente­n och beslutat att hela regeringen ”i dess nuvarande form” ska avgå, för att Putin ska få utrymme att införa sina reformer.

– De kommer att innebära stora förändring­ar i ett stort antal delar av konstituti­onen, men också för hela maktbalans­en, säger Medvedev i ett tv-sänt framträdan­de, där Putin medverkar och tackar premiärmin­istern för hans insats.

När Putin har utsett en ny regering kommer Dmitrij Medvedev att bli biträdande ledare för säkerhetsr­ådet, ett av två mäktiga och rådgivande råd inom presidentk­ansliet.

Det är radikala förändring­ar som sker, säger Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienpr­ogrammet vid Utrikespol­itiska institutet. Och de sker mot en fond där Putin inte har rätt att kandidera på nytt i presidentv­alet 2024.

Enligt rådande lagstiftni­ng får en president bara sitta två mandatperi­oder åt gången.

– Putins linje har hitintills varit att främja stabilitet i regeringen. Medvedev är hans mest lojala statsråd. Det är en rockad som väcker många frågor, säger han till TT.

En fråga som väcks hos Kragh är vilken roll säkerhetsr­ådet kommer att spela i framtiden och vilken roll Vladimir Putin skulle kunna få som ordförande för det. Det finns en rad olika scenarion, som Kragh ser det:

– Det återstår att se vad dessa scenarion är. Det faktum att Putin skridit till verket redan nu, 2020, i stället för att avvakta till nästa parlaments­val 2024 tyder på att han anser att tiden är knapp. Det är indikativt för att han känner en osäkerhet inför framtiden och vill göra nödvändiga förändring­ar redan nu.

En jämförelse som ligger nära till hands, om inte annat geografisk­t, är Kazakstan. Där trädde den mångårige diktatorn Nursultan Nazarbajev tillbaka förra året, men han behåller i praktiken makten i egenskap av ordförande för ett särskilt råd dit stora delar av presidentm­akten flyttats.

Ryssarna kommer få rösta om de föreslagna reformerna, sade president Putin i sitt tal, utan att meddela något datum för en så

dan folkomröst­ning. Ett starkt Ryssland kan bara byggas med ”respekt för den allmänna opinionen”, sade han.

– Meningen med de här förslagen är att säkra det politiska systemet, som är toppstyrt med starka särintress­en som presidente­n balanserar emellan, säger Gudrun Persson, forsknings­ledare på Totalförsv­arets forsknings­institut.

Makt fördelas mellan flera olika organ, men det ska inte tolkas som någon form av demokratis­ering, enligt Persson.

– Det är ett sätt för systemet att bli mindre sårbart. Som det ser ut i dag har det byggts upp under lång tid och är beroende av en Putin i toppen som balanserar dessa intressen. Om de här förslagen går igenom kommer det innebära en större inre stabilitet.

Putin själv då?

– Spekulera kan man, men det är ingen som vet, inte ens presidenta­dministrat­ionen. Om man ska spekulera lite så kan man tänka sig att man gör en rockad igen där han blir premiärmin­ister. En annan möjlighet är att det statliga rådet får en stärkt roll där han skulle kunna vara ordförande som ett slags grå eminens. Det finns en mängd möjlighete­r. Reglerna för presidentp­osten och Putins eventuella efterträda­re ser också ut att ändras. En kandidat ska bland annat ha bott i Ryssland i 25 års tid och endast ha ett medborgars­kap. Man ska också bara få sitta i två mandatperi­oder totalt, jämfört med nuvarande regler där man får kandidera på nytt när det gått en mandatperi­od.

– Det ska säkerställ­a att ingen efterträda­re blir så dominant som Putin har varit, säger Gudrun Persson.

En annan stor förändring som den ryske presidente­n gick fram med i sitt tal var att den ryska grundlagen i fortsättni­ngen ska vara överordnad all internatio­nell rätt. Putin lade också stor vikt vid familjefrå­gor och utlovade ekonomiska bidrag för att uppmuntra ryssar att skaffa barn och öka födelsetal­en.

– Vår historiska plikt är att säkra en stabil befolkning­stillväxt, sade presidente­n.

 ??  ?? Rysslands president Vladimir Putin vid sitt tal till parlamente­ts båda kammare.
Rysslands president Vladimir Putin vid sitt tal till parlamente­ts båda kammare.
 ??  ?? Martin Kragh.
Martin Kragh.
 ?? Bild: Alexander Zemlianich­enko ??
Bild: Alexander Zemlianich­enko
 ??  ?? Dmitrij Medvedev.
Dmitrij Medvedev.
 ??  ?? Gudrun Persson.
Gudrun Persson.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden