Glädje i syd över EU:S coronafond
Nästan 8 000 miljarder svenska kronor läggs i EU:S stora återhämtningsfond efter coronakrisen, om Eu-kommissionen får som den vill. Utmärkt signal från Bryssel, tycker det hårt drabbade Italien.
Sommaren lär bjuda på hårda duster när EU:S medlemsländer ska ena sig om den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen.
– Jag kommer att jobba utan vila för att få till en uppgörelse så fort som möjligt. Vi står vid ett avgörande tillfälle för EU. Men jag är optimist. Finns det en vilja så finns det en väg, säger Eu-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.
Där har hon just presenterat sina stora coronaplaner inför Eu-parlamentet. 750 miljarder euro – 7 900 miljarder svenska kronor – ska ges i allehanda bidrag och lån till länder, företag och verksamheter som drabbats värst av coronapandemins effekter.
– Antingen går vi alla vidare på egen hand och lämnar länder och regioner i sticket och accepterar ett EU där vissa har och andra inte. Eller så går vi framåt tillsammans. För mig är valet enkelt: vi måste ta ett stort modigt steg. Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge, säger von der Leyen i Eu-parlamentet.
Det särskilda coronastödet har döpts till Nästa generations EU (NGEU) och består av ett antal olika insatser. Totalt ska 500 miljarder euro ges som bidrag och 250 miljarder
som lån. Huvudsumman, 560 miljarder, placeras i ett program för återhämtning och motståndskraft. Dit får medlemsländerna skicka in sina planer på vad de tänker göra, varpå Eu-kommissionen bedömer läget och portionerar ut pengarna.
Från hårt coronadrabbade länder som Italien och Frankrike kommer applåder via Twitter.
”Utmärkt signal från Bryssel. Det går i exakt den riktning som Italien pekade ut”, skriver italienske premiärministern Giuseppe Conte.
”En nyckeldag för Europa. Vi måste agera snabbt och godkänna en ambitiös uppgörelse med alla våra europeiska partner”, skriver franske presidenten Emmanuel Macron.
Eu-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.
De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.
Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen.
I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder.
Eu-kommissionen nämner höjda Eu-avgifter och besparningar i olika Eu-satsningar som alternativ, men hoppas allra mest på helt nya inkomstkällor, direkt till EU.
Bland annat nämns planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav, en skatt för multinationella datajättar och någon form av intäkt från företag som ”drar stora fördelar av EU:S inre marknad”.
Det nya coronastödet är nära sammankopplat med ett förnyat förslag från Eu-kommissionen om nästa långtidsbudget för åren 202127. Här har man bland annat passat på att kraftigt öka på de pengar som ska hjälpa till med klimatåtgärder i hårt nedsmutsande länder och regioner.
Fler detaljer om vad som föreslås väntar under en hel rad presskonferenser med tunga Eu-kommissionärer under de kommande dagarna.
Sedan gäller det bara att enas. Extra toppmöten lär behövas under sommaren för att hitta en kompromiss som alla gillar.
– Det är uppenbart att vi är på väg mot tuffa förhandlingar, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel till journalister i Berlin, enligt nyhetsbyrån AFP.
”
Vi måste ta ett stort modigt steg. Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge.
Ursula von der Leyen,
Eu-kommissionens ordförande