Stor studie visar på minskad brottslighet i Sverige över tid
De flesta i västvärlden är övertygade om att brotten bara ökar och ökar – en bild som förmodligen stärks när vi periodvis dagligen hör om mord och rån.
Men generellt har brottsligheten tvärtom minskat enligt en ovanligt omfattande studie, som också visar socioekonomiska faktorers stora betydelse.
”Den ojämlika brottsligheten” heter rapporten som tittat närmare på flera redan välkända fakta. Att män begår betydligt fler brott än kvinnor. Att unga personer är mycket mer brottsaktiva än äldre. Att människor med utländsk bakgrund löper en överrisk att hamna i kriminalitet.
– Det är kända fakta. Det vi gör nu är att titta på hur det här har utvecklats över tid, och det är delvis nytt, säger Olof Bäckman, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Han är en av författarna bakom studien där lagföringsutvecklingen i Sverige från mitten av 1970-talet och fram till år 2017 har undersökts. Materialet är enormt – data från olika register gällande 15 miljoner individer har kopplats i hop med uppgifter från lagföringsregistret.
Precis som många tidigare studier visat, både i Sverige och i andra länder, visar också denna studie att brottsligheten generellt sett har minskat de senaste decennierna. Detta är särskilt påtagligt när det gäller gruppen unga män. Det är också brottstypen stöld som minskat allra tydligast.
– Över huvud taget, i hela Europa, så drivs ju den här nedgången av en minskning av grövre stöldbrottslighet, och där utgör bilstölder en stor del. Bilar har blivit säkrare och svårare att stjäla, därför har bilstölderna i princip försvunnit, säger Olof Bäckman.
– Men det är inte bara det, utan det handlar också förändrade beteenden. Internet och datorspel brukar framhållas ibland, men jag är osäker på att jag skulle skriva under på det. Nedgången började ju tidigare än det kom, fortsätter han.
En omdebatterad fråga är den om kopplingen mellan härkomst och kriminalitet, att personer med invandringsbakgrund har en överrisk för att begå brott. Studien visar att andelen män som lagförs har minskat, oavsett härkomst. Men den visar också på ett trendbrott, som var väntat i Sverige då det redan synts i andra nordiska länder.
Tidigare var lagföringsnivåerna högre hos dem som invandrat, jämfört med barnen till dem som invandrat. Nu, på 2010-talet, är överrisken högre hos dem med utlandsfödda föräldrar, än hos dem som själva invandrat. Men det beror enligt Olof Bäckman inte på en generell ökning av brott i gruppen Sverigefödda med utlandsfödda föräldrar.
– Det beror på att nedgången saktar av, medan det fortsätter att sjunka för de andra grupperna. En viktig förklaring till att det stannar av är att de med utlandsfödda föräldrar har en sådan kraftig ökning av lagföringar i narkotikabrott. Alla har en sådan ökning, men i den gruppen är den extra stor, säger han.
Av de brottstyper forskarna studerat sticker alltså narkotikabrotten ut genom att de ökar kraftigt från 1990-talet och framåt, delvis en följd av den strängare lagstiftning som införts. Dessutom spelar det stor roll hur polisen agerar – satsar polisen på att leta efter narkotika hittas också mer narkotika.
– Stöldbrotten, våldsbrotten och narkotikabrotten har olika sätt att komma in i rättsväsendet, där just narkotikabrotten är väldigt styrda av polisens prioriteringar, säger Felipe Estrada, professor i kriminologi och en av författarna bakom studien.
Forskarna tittade också på betydelsen av uppväxtförhållandena, utifrån vilken inkomst föräldrarna haft. När de tog hänsyn till den faktorn försvann stora delar av skillnaden i brottslighet mellan män från olika härkomstgrupper.
– Det talar för att den socioekonomiska situationen har väldigt stor betydelse i att förklara skillnader mellan invandrare och svenskar. Det ser vi både när vi tittar på lagföringar över huvud taget, och på de högaktiva, som har många lagföringar, säger Olof Bäckman.
Flera studier de senaste decennierna har visat på överrisker för dem med utländsk härkomst. Men det som saknats är kanske en djupare analys kring varför den finns?
– Där når inte vi tyvärr så mycket längre än tidigare forskning, utan vi kan bidra med den här förändringen över tid och se att överrisken på senare år om något minskar, snarare än ökar. Vi tar tag i frågan om den socioekonomiska bakgrunden, och visar att den har jättestor betydelse. Men hur mycket som beror på boendesegregationen och hur polisen väljer att jobba, det har vi inte svarat på, säger Felipe Estrada.
En del skulle säkert hävda att den generella minskningen bara handlar om att polisen blivit sämre på att utreda brott?
– Ja, det hör man ofta. Men i sådana fall har polisen i hela västvärlden blivit sämre samtidigt, och det känns inte så väldigt troligt. Det spelar antagligen en viss roll, att
”
Materialet är enormt – data från olika register gällande 15 miljoner individer har kopplats i hop med uppgifter från lagföringsregistret
polisen blivit sämre. Men det kan inte förklara de här generella trenderna, säger Olof Bäckman.
Han har förståelse för att bilden av en nedåtgående brottslighet kan vara svår att få ihop med den digra rapporteringen om skjutningar och sprängningar i Sverige.
– Det är såklart väldigt allvarliga brott som skapar väldigt stor oro i samhället. Men när man tittar på den generella brottsutvecklingen, och även just våldsbrottsligheten, så är de här brotten väldigt få. Det dödliga våldet har ökat de senaste åren, men ligger ändå på en ganska låg nivå.