Fattigt folk får plats i historiskt drama
Varberg: När Dagsås–sibbarps hembygdsförening bjöd in till föreställningen ”Mot okänt mål” , regisserad av Ika Nord, bygger det hela på en verklig händelse. Här får också fattigt folk sin historia berättad.
Varberg: På söndagen bjöd Dagsås–sibbarps hembygdsförening in till en föreställning starkt präglad av Hallands lokalhistoria, i regi av Ika Nord.
”Mot okänt mål” heter den musikaliska föreställning som spelades vid Emmastugan i Långaskogen på söndagen.
Berättelsen är skriven av Kerstin Hultin efter en sann händelse i slutet av 1700-talet om allmosehjonet Brittas resa i Tölö socken. Vi får också följa Anders som gav sig ut i krig och kom tillbaka med en skottskada.
– Jag hittade berättelsen om Anders och Britta i Nordhallands hembygdsförenings årsbok. Den bygger på ett rättsdokument som har sparats, säger Kerstin Hultin.
Det är en berättelse med lokalhistoria och kulturarv i fokus, men också en berättelse om hur man tog hand om äldre förr.
Som det sägs under pjäsen: ”En äldrevårds reform som saknar motstycke till och med i vår samtid.” På scen slutar berättelsen med att Britta flyttar in hos Anders, men i verkligheten dog hon som allmosehjon år 1749.
– Det är så sällan som fattigt folk är omskrivet sådär. Den lilla människan är alltid spännande att berätta om och speciellt när man får reda på så mycket som i det här fallet, säger Kerstin Hultin.
Berättelsen spelades upp av Anette Wallin och Reine Johansson, som både spelar teater, berättar och bjuder på några av Allan Edwalls visor. Att det blev just de visorna är inte någon slump, säger Kerstin Hultin som även valt musiken.
– Allan Edwalls texter handlar också om den lilla människan och jag tyckte att det smälte så väl in med den här berättelsen, säger Kerstin Hultin.
Föreställningen hade på grund av coronapandemin en gräns på 50 personer i publiken. Trots att det regnade hade omkring 30 personer tagit sig ut till Långaskogen med egna stolar och picknickkorgar.
– Det var jättebra! Jag tycker att det är viktigt att påminnas om hur det var förr. De sjöng jättefint och spelade så bra också, säger Carina
Lychou, som är med i hembygdsföreningen och var en av dem som kommit för att titta på föreställningen.
Föreställningen är regisserad av Ika Nord och den spelades bredvid Emmastugan i Långsaskogen. 1700-talshuset förvaltas av Dagsås– Sibbarps hembygdsförening, där Gunnar Johansson är ordförande.
Efter föreställningen tackade han skådespelarna.
– Vi har inga guldbaggar att dela ut. hade vi haft ett pris hade jag velat kalla det för fladdermuspriset eftersom det bor fladdermöss på vinden i huset, sa han.