Fakta: Saker skolorna ska ha koll på

Skolstarten har spridits ut på flera dagar. Scheman har justerats och stora samlingar i aulan slopats. Allt för att undvika trängsel. Men det finns ändå en del oro inför höstterminen då hela gymnasieskolan åter öppnar.

Våren 2020 går till historien som den då landets alla gymnasieelever fick hålla sig hemma och bli undervisade på distans. Men inom någon vecka ska flera hundra tusen tonåringar och tiotusentals lärare åter vara på plats i skollokalerna. Statistiken visar att ungdomar inte driver spridningen av covid-19 och lärare insjuknar inte i högre grad än andra yrkesgrupper, motiverade Folkhälsomyndigheten beslutet i slutet av maj.

Sedan dess har gymnasieskolan förberett för en hösttermin med alla på plats – men så utspridda som möjligt. Det innebär bland annat terminsstart utspridd på flera dagar, skoldagar med flera starttider, raster lagda omlott och olika entréer för olika grupper, förklarar Per-arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

– Det är ett grannlaga arbete att lägga schema så det blir bra för alla, men ingen vill nog gå tillbaka till situationen som rådde i våras, säger han.

Att tänja på schemat görs framför allt för att det inte ska bli för trångt på bussar och tåg.

– Vi har en hel gymnasieby i centrala Luleå dit 2 400 elever ska ta sig, så kollektivtrafiken är en akilleshäl. Vi för en dialog med bussbolaget att i en kampanj uppmana ungdomar att använda andra färdsätt – alla kanske inte behöver åka buss. Vi försöker också glesa ut i schemat så att alla inte börjar samma tid, säger Eva Lindbäck, gymnasiechef i Luleå kommun.

Huvudregeln är alltså att undervisningen ska ske i skolan. Men räcker inte kampanjer och flextid för att minska trycket på kollektivtrafiken så kan huvudmännen besluta om viss distansundervisning.

– Det är möjligt att vi kommer att hålla en del lektioner på fjärr för att alla inte ska komma in till skolan på morgonen, säger Eva Lindbäck.

Men de skolansvariga måste också planera för så lite trängsel som möjligt på skolområdet. Skolluncherna blir en utmaning.

– Inne i matsalen går det att sitta utspridda men det kan bli alldeles för tätt i kön in. Därför schemalägger vi så att vi styr eleverna och personal ska finnas på plats för att hjälpa till. Vi undviker också alla stora samlingar i aulan, säger Torbjörn Hanö, rektor för Polhemsskolan i Lund – en av landets största gymnasieskolor med drygt 2 600 elever.

Idrottslektionerna måste också coronaanpassas.

– Vi har fått lägga in fler idrotts

Skolverket har listat råd till skolhuvudmännen när gymnasieskolan återgår till ordinarie undervisning. Några av dessa är: Möblera klassrummen luftigt. Öka avståndet mellan sittplatser i matsal, kafé, bibliotek och liknande platser.

Undvik i möjligaste mån större samlingar av elever.

Det är viktigt att schemalägga så att inte för många elever börjar skolan, slutar eller har rast vid samma tidpunkt.

Stimulera elever att vistas utomhus under raster.

Samla inte många personer i samma lokal, exempelvis vid föräldramöten.

Överväg om viss undervisning kan förläggas utomhus.

Undvik inslag i undervisningen som inkluderar närkontakt, till exempel i ämnet idrott och hälsa.

•

•

•

•

•

•

•

• lektioner utan ombyte för att undvika trängsel i omklädningsrummet. Det är planering in i minsta detalj utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer, säger Eva Lindbäck.

Trots allt pusslande tycker hon att det är bra att gymnasieskolan åter öppnar.

– Det är väldigt roligt och väldigt viktigt att vi får starta höstterminen med att ha eleverna i skolan, inte minst de nya eleverna i årskurs 1. Men alla elever mår bäst av att få träffa varandra och sina lärare.

Hon får medhåll av Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Jag tror att de flesta gymnasielärare är positiva till att skolan öppnar och att de får träffa eleverna igen. Men av samtal till oss att döma känner många samtidigt oro, säger hon.

Hon syftar på den höga arbetsbelastning som lärare i grundskolan vittnat om under vårterminen, då de både fick undervisa elever på skolan och hemmavarande elever.

– Man orkar inte så hur länge som helst. Därför borde man planera för att undvika dubbelarbete. Det är ju möjligt att tjänstfördela så att lärare som behöver jobba hemifrån får distansundervisa de elever som är hemma, och att lärarna på skolan får koncentrera sig på de elever som är på plats. Den kartläggningen hade man kunnat börja med före sommarlovet. Och har den redan gjorts hade man kunnat informera om den, säger Åsa Fahlén.

Torbjörn Hanö nämner ett annat orosmoln: risken för ökad smittspridning i samhället med sjukskrivningar som följd.

– Det är svårt att få tag på kvalificerade lärarvikarier. Så det finns en risk för att vi inte kan ge eleverna bra undervisning om sjuktalen går upp. Jag är också bekymrad över elevers och personals mentala hälsa. Den oro som pandemin väckt hos många syns ju inte utanpå.