Ingrid Schmidt arbetar i händelsernas centrum
På högstadiet pryade Ingrid Schmidt på vårdcentralens laboratorium i Falkenberg och fastnade för kemi och dess inverkan på människor. Sedan ett halvår arbetar hon i Socialstyrelsens särskilda krisledningsorganisation.
Den pågående pandemin har gjort att falkenbergaren Ingrid Schmidt hamnat mitt i händelsernas centrum.
Det är åratal sedan hon flyttade men Halland är fortfarande hemma på många sätt, inte minst för att familj och flera viktiga barndomsvänner bor kvar. Ingrid har också fritidshus i Långasand och tillbringar gärna delar av somrarna där.
– Jag trivs i Stockholm men jag kommer aldrig att räkna ut hur många timmar jag lagt på att pendla. Nu bor jag mitt på Kungsholmen och har promenadavstånd till arbetsplatsen, det är skönt.
Arbetsplatsen är Socialstyrelsen där Ingrid huvudsakligen arbetat de senaste 20 åren – med avbrott för uppdrag som utredare och rådgivare år utbildningsdepartementet och socialdepartementet. Sedan coronautbrottet är hon knuten till krisledningsorganisation på Socialstyrelsen.
– Ja, jag blev indragen i krisen kopplad till covid-19 och det som görs på nationell nivå. Socialstyrelsen fick bland annat i uppdrag att samordna och koordinera iva-platserna i landet och köpa in material som regionerna själva inte fick tag på.
Det har varit en mycket speciell situation, konstaterar Ingrid som vanligtvis besöker Falkenberg flera gånger om året men först nu åkt till Halland.
– Jag följer restriktionerna. Tvätta händerna, hålla fysiskt avstånd och undvika kollektivtrafiken. Jag går inte heller till ställen där det kan vara mycket folk.
Yrkesbana kan på sätt och vis sägas ha inletts på vårdcentralen i Falkenberg. När hon gick i nian på Tullbroskolan pryade hon på vårdcentralens laboratorium och fick inblick i förhållandet mellan kemi och människa. Där lades grunden till tanken att på något sätt arbeta med människor, hälsa och vård.
– Det kändes meningsfullt och var jättekul men samtidigt spännande och intressant, minns hon.
Efter naturvetenskaplig linje på gymnasiet utbildade hon sig till biomedicinsk analytiker och arbetade ett år på laboratorium på Karolinska sjukhuset innan hon studerade vidare på apotekarprogrammet.
Fem roliga och givande år, konstaterar hon. Men under studieåren insåg Ingrid att hon ändå inte bara var naturvetare utan betydligt mer intresserad av samhällsfrågor.
Det ena ledde till det andra och Ingrid började forska, vilket också innebar två års studier i USA, bland annat inom sociologi, psykologi och folkhälsovetenskap.
– Jag arbetade med utbildning inom apoteket, som då var statligt, och slank mer eller mindre in på forskarbanan. Min avhandling handlade om hur man genom bättre teamarbete kan förbättra läkemedelsförskrivningen på sjukhem och äldreboenden. Socialstyrelsen tyckte detta var viktigt och jag fick en tjänst som projektledare efter disputationen.
På pappret kan Ingrids arbete se en smula torrt och tråkigt ut; projektledare och utredare på en statlig myndighet eller åt ett departement. Men hon talar om det med stort engagemang.
– När jag skrivit avhandlingen och såg hur otroligt stort genomslag vårt arbete fick blev jag överraskad. Jag hade inte kunnat föreställa mig att ett forskningsarbete kunde få sådant genomslag. Senare har jag arbetet med utvärdering av hela hälsooch sjukvårdssystemet och även arbetat som ämnessakkunnig på socialdepartementet både åt Göran Hägglund och senare Gabriel Wikström.
Ingrid har haft svenska ministrars öra men hon har också arbetat på Eu-nivå.
– Det var speciellt när en rapport som jag var med och tog fram hamnade på Eu-ministrarnas bord. Vi som arbetade med detta – tillsammans med andra experter i Euro
pa – var förstås stolta över möjligheten att påverka och förhoppningsvis förbättra ländernas politik kring hälsa och hälso- och sjukvården för många människor.
Hur orolig är hon själv för den pågående pandemin?
Det finns en viss oro men det som bekymrar Ingrid mest är hälso- och sjukvårdssystemen och de inbyggda problem som finns, inte bara i Sverige utan globalt. Det handlar bland annat om risken för nya virus, antibiotikaresistenta bakterier och effekter av klimatförändringar.
– Det är hot som man internationellt har pratat om länge och för att möta dem måste den moderna hälsooch sjukvården byggas utifrån andra principer än idag, med fokus på nära vård och förebyggande arbete, säger Ingrid.
– Genom ganska enkla medel går det att förebygga och förhindra olika sjukdomar som bidrar till både stort lidande och tar stora resurser i anspråk. FN arbetar med Agenda 2030 där många frågor är kopplade till klimatförändringarna och vilka konsekvenser de får för hälso- och sjukvården. Om vi ska klara de problem som kommer så kan inte hälsooch sjukvården se ut som den gör idag.
Men nu är det semester och födelsedagsfirande för Ingrids del. Planen var att hyra ett hus i Italien och bjuda in de närmaste vännerna men så blir det inte.
Istället blir det enkelt coronasäkrat firande i Långasand.
Hur känns det att fylla 60 år?
– Jättekonstigt. Men när jag tänker på vad jag har varit med om hittills och vad det blivit av mitt arbetsliv så tycker jag nog det har blivit mycket mer innehållsrikt än vad jag kunnat föreställa mig.
”
Om vi ska klara de problem som kommer så kan inte hälso- och sjukvården se ut som den gör i dag.