Dokumenten ger en bild av coronautbrottet
Varberg: HN har läst de 18 patientjournaler som Varbergs kommun lämnat över till Inspektionen för vård och omsorg. Journalerna ger en inblick i smittoutbrotten på Lindgården och Östergården.
Varberg: HN har fått tillgång till 18 patientjournaler från äldreboendena Östergården och Lindgården. Journalanteckningarna ger en inblick i det coronautbrott som hittills varit dolt bakom sekretess.
Corona i äldreomsorgen 3
De 18 patientjournaler som Varbergs kommun lämnat ut till Inspektionen för vård och omsorg från äldreboendena Lindgården och Östergården är offentlig handling. Ivo har lämnat ut dem till HN avidentifierade, vilket innebär att vi inte vet vilka personer journalerna berör. I övrigt är all information tillgänglig.
Journalerna ger en bild av ett skeende som hittills har varit mycket svårt att få någon insyn i. Varbergs kommun har systematiskt nekat att offentliggöra några detaljer om coronaspridningen inom äldreomsorgen, och hänvisat till patientsekretess.
Av journalerna framgår att coronautbrotten på Östergården och Lindgården pågick under perioden maj–juni. 3 av de 18 fallen har en dödlig utgång.
På Lindgården upptäcks det första fallet den 14 maj. Då informeras en anhörig till en boende om att hennes mamma har fått feber och hosta, och kommer att provtas för covid-19. Dagen därpå kommer provsvaret och det är positivt.
På Östergården upptäcks det första fallet den 15 maj, då en patient har drygt 38 graders feber på morgonen. Patienten provtas samma dag och svaret är positivt.
Det framgår att tillgången på skyddskläder i det här läget är begränsad: ”Sjuksköterska har kontaktat enhetschef i beredskap och informerar att patienten är positiv och att de kläder som hittills kommit ut till boendet inte kommer att räcka hela helgen då de har dubbelbemanning på patienten. Enhetschef i beredskap kommer att ordna så att det finns kläder fram till måndag eftermiddag.”
”
Av journalerna framgår att coronautbrotten på Östergården och Lindgården pågick under perioden maj–juni. 3 av de 18 fallen har en dödlig utgång.
På båda boendena förekommer exempel där provtagningen dröjer trots att patienten har uppvisat symptom.
I en journalanteckning från den 15 maj på Lindgården kan läsas att: ”Enl personal har patienten varit subfebril och haft hosta sedan några dagar. PAS vidtalad men bedömt att det ej ska testas för covid-19. Nu kontakt med dr [namn] som ordinerar test covid-19.” Den aktuella patienten konstaterades positiv den 16 maj och friskförklarades så småningom den 4 juni.
I ett fall på Östergården konstateras att patienten har blivit snuvig den 18 maj. Men patienten har ingen feber, och man avvaktar med åtgärd. Först den 20 maj, då patienten är ”lite tungandad”, kontaktas en läkare som ordinerar covid-19-test (Patienten tillfrisknar så småningom och friskförklaras den 4 juni.)
Att testningen dröjer har betydelse, eftersom full skyddsutrustning används först när ett beslut om provtagning har tagits (enligt den information HN fått av kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska). Beslut om provtagning kan inte fattas av personalen på äldreboendet utan kräver en ordination från ansvarig läkare.
I journalanteckningarna får man också en inblick i de ”brytpunktssamtal” som förs mellan läkare och patient (eller patientens anhöriga) när den botande och bromsande behandlingen går över i en palliativ fas. Då diskuteras bland annat eventuella behandlingsbegränsningar, exempelvis att patienten inte ska flyttas till sjukhus eller att patienten inte ska få hjärt- lungräddning (ett sådant beslut kallas ”0 HLR”).
Ett exempel på ett sådant samtal finns i en journalanteckning från Lindgården den 25 maj och rör en patient med andningssvårigheter. Läkaren resonerar med en anhörig om för- och nackdelar med olika alternativ: ”Diskuterar värdet med att komma till sjukhuset för syrgasbehandling kontra riskerna med att förflyttas. Beslut fattas om att patienten ska kvarstanna i hemmet trots allt och att vi ska symptomlindra. Utvärdering får göras under morgondagen om palliativa läkemedel ska sättas in av läkare.”
I det aktuella fallet avlider patienten oväntat samma kväll.
Det framskymtar också kritik från anhöriga. En journalanteckning från Östergården den 31 maj: ”Informerar sonen om att patienten testats positiv för covid-19. Sonen reagerar väldigt starkt på informationen som delges och undrar hur hans mamma kan ha blivit smittad då hon är isolerad.”
Den 2 juni är patienten tungandad och klagar över bröstsmärtor. ”Patienten har hosta och ont i halsen. Kontakt med dr [namn] som tycker att ambulans ska tillkallas r/t till att son uttryckligen önskat att patient får sjukhusvård och är mycket missnöjd med att patient smittats med covid-19. Vårdbegäran gjord i Lifecare. Son informerad.” Denna dag upphör journalanteckningarna, man får anta att patienten flyttades till sjukhus på sonens begäran.
Det finns också fall där patienter oväntat tillfrisknat.
I ett fall den 27 maj har en patient som tidigare testat negativt för covid-19 plötsligt insjuknat: ”Testade negativt för covid den 23 maj. Kontakt med dr [namn] som ordinerar nytt covid-test med tanke på att patient bor på avdelning med covid-positiva patienter”, heter det i journalanteckningen. Det nya testet är positivt.
Den 5 juni har patientens tillstånd försämrats och anhöriga informeras om att hen inte kommer att tillfriskna utan kommer att gå in i ett palliativt skede. Tillståndet försämras ytterligare och senare samma dag överlåter läkaren på sjuksköterskan att genomföra den kliniska undersökningen vid förväntat dödsfall.
Men så tillfrisknar patienten oväntat. För perioden mellan den 5 och 8 maj finns inga journalanteckningar. Men den 8 maj på morgonen har patienten 36,7 grader i temperatur.
”Enligt personal är patienten piggare i dag, har suttit uppe, har ätit och druckit. Varit uppe och gått inne på rummet”, står det i en journalanteckning från klockan elva på förmiddagen samma dag.
Den 11 juni friskförklaras patienten.