Katarina Erlingson: ”Fria tankars hem” är en viktig 100-årsjubilar att hålla levande.
Samhällsdebatten behöver inspireras av folkbildningen. Studiecirkeln som startade i Slöinge kan vara grunden för arbetet att återta det goda samtalet.
Ledare 25/9. Den 24 september 1920, alltså för 100 år sen, bildades ”Fria tankars hem”, en studiecirkel som skulle bli grunden till det som sedan blev Studieförbundet Vuxenskolan. Det var två bröder i Slöinge, Rudolf och Eric Carlsson på gården Gåsabol, som tog initiativet. Organisationsbyggandet på landsbygden hade startat något årtionde tidigare, och ungdomarna fortsatte i samma anda. Kyrkan hade i princip monopol på sanningen och landsbygdsungdomarna kände ett behov av att diskutera fritt.
Studiecirkeln inriktade sig också på viktiga kunskaper som svenska språket och ekonomi, även om diskussionen tydligen var det som satte prägeln. Det underbart vackra namnet ”Fria tankars hem” träffar rätt, för hundra år sen likväl som i dessa dagar.
I början av seklet hade kyrkan stor makt och prästen ogillade starkt den nya studiecirkeln. Folkskolläraren höll ett föredrag om Darwin och hans utvecklingslära och det påstås att prästen blev oerhört arg när han fick höra talas om detta, så arg att han slog sönder ett bänklock i skolan. I dagens öron låter det bara rörande, men det var en nog så verklig konflikt på 1920-talet.
Det som är anmärkningsvärt med pionjärerna och deras framåtanda är att de själva fick göra studieplaner och ta fram studiematerial. Cirkeln levde kvar under många år i Slöinge, ända in på 80-talet, enligt Anders Johnson som ställt samman information om Fria tankars hem på Studieförbundet Vuxenskolans hemsida. Cirkeln var grunden till att Svenska Landsbygdens Studieförbund bildades 1930 och som 1967 blev Studieförbundet Vuxenskolan.
Bröderna Carlsson och deras cirkelkamrater ville vara med och forma samhället och diskutera fram förslag till lösningar på olika samhällsproblem, utan att överheten i form av kyrkan och andra skulle lägga sig i.
Tankarna känns minst sagt aktuella idag, i en tid fylld av konflikter och fake news. I vissa politiska kretsar är det fult att vara politiskt korrekt och det påstås finnas en åsiktskorridor som man måste finnas i. Och om man befinner sig i åsiktskorridoren blir man hudflängd av motståndarsidan. Det goda samtalet verkar närmast utrotningshotat, så vi har mycket att lära av tankarna kring
”Fria tankars hem”.
-Det fria ordet är under press så vårt arbete är viktigare än någonsin. Fria tankar är tyvärr inget man kan ta för givet, säger Kristina Svahn, enhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan Halland.
Hon menar att studiecirkeln som metod ger utrymme för viktiga samtal och delaktighet. Kristina Svahn kände historiens vingslag när hon tillsammans med några kollegor uppmärksammade det viktiga jubileet på plats i Slöinge.
De studieförbund som finns i Sverige har oftast en nära koppling till en organisation, kyrka eller parti. Det som bildades först, redan 1894, var nykterhetsrörelsens förbund som numera heter NBV (Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet). Arbetarrörelsens ABF bildades 1912 och Svenska Landsbygdens Studieförbund dröjde till 1930 även om en utredning om bildande drogs igång redan 1919. Studiecirkeln är grunden i verksamheten, men ofta i sakområden och inte som diskussionscirklar. För att överleva måste studieförbunden hänga med i tidsandan, och kanske borde reglerna för deras bidrag ses över och moderniseras.
Att studieförbundens roll är viktig är det ingen tvekan om, med deras fristående roll och aktiva deltagande i samhällsdebatten. Förbunden borde kunna vara ännu tydligare i samhällsdebatten kring det goda samtalet. I Studieförbundet Vuxenskolans fall sker det mesta av verksamheten på lokalt plan och det är förstås mellan människor lokalt som debatten kan föras. Men det finns ett fönster att tydligare ta ställning för ”Fria tankars hem” och det goda samtalet i dessa dagar. Att våga sticka ut hakan på riksplanet och försöka tvinga fram demokratifrågorna som de senaste åren mest legat i dvala fast de är viktigare än någonsin.
”
Vi har mycket att lära av tankarna kring ”Fria tankars hem”.
Det sägs att man sällan blir profet i sin by och det gäller säkert folkbildning också. I vissa kretsar har man svårt att förstå storheten med folkbildning och bildning, och att det inte är samma sak som utbildning. I februari i år skrev kolumnisten David Brooks i The New York Times att folkbildning är det som gjort de nordiska länderna till det de är idag. Det är hög tid att beslutsfattare på alla nivåer inser värdet av den folkbildningstradition vi har och försöker värna den. För Sverige behöver fortsätta vara ”Fria tankars hem”.