Egentligen händer inget – men det är roligt ändå
David Sundin (text) Alexis Holmqvist (bild) Boken som inte ville bli läst Bonnier Carlsen
Skolan är i gång, mörkret sänker sig och det är dags för högläsning. Och visst gynnar det barnens språkutveckling att bli lästa för, men framför allt är det en upplevelse, en gemensam upptäcktsfärd in i nya världar.
Alldeles ovanligt lämpligt måste det vara, när det gäller att skriva om böcker att läsa högt, att börja med David Sundins “Boken som inte ville bli läst”. Mångsysslaren Sundin debuterar här med en bok som är tokig på ett smart sätt, och som helt enkelt måste resultera i en gemensam upplevelse.
“Stopp, öppna inte” står det på omslaget. Och sedan gör boken motstånd på alla upptänkliga vis: den förvandlas till en ratt, bokstäverna krymper och växer som själva Alice i Underlandet, boken vill stängas så att läsarna måste hålla emot.
Det dyker upp en saga i sagan och ett uppslag är rent hypnotiskt där man rent praktiskt måste hänga med i bokens vändningar samtidigt som ögat sugs in och plågas av en psykedelisk färgvirvel i mitten.
Allt som allt – egentligen händer det inte något, inte i egentlig bemärkelse. Det finns ingen berättelse, mest trams. Men det är en bok att rycka tag i för en stunds