Dags att sluta snåla på läroböckerna

Svenska skolan är snålast i Norden när det kommer till att spendera pengar på läromedel. I snitt läggs 650 kronor per elev på läromedel varje år, jämfört med 1 050 kr i Norge och 1 450 kr i Finland enligt en rapport från Läromedelsförfattarna som genomförts i samarbete med både lärarfacken och de stora elevorganisationerna.

Dessutom skiljer det sig mycket mellan skolor – 22 procent av skolorna köper in för mindre än 400 kr per elev. Detta trots att inköp av bra läroböcker är en grundförutsättning för undervisningen. Att elever behöver mattetal att räkna såväl som böcker att läsa ur för att lära sig är knappast kontroversiellt. Hur ska elever som fortsätter till universitetet kunna tackla långa litteraturlistor, om de inte genom grundskolan och gymnasiet fått träning i att tillgodogöra sig information från läroböcker?

30 procent av de tillfrågade lärarna anger att de inte kan köpa in allt material de behöver – och brist på pengar är den vanligaste orsaken. Majoriteten av rektorerna anger dessutom att de har behövt minska budgeten för inköp av läromedel det senaste året, en varning att utvecklingen faktiskt verkar gå åt fel håll.

Länge har ambitionen varit att svensk skola ska ligga i framkant när det kommer till digitalisering och stora satsningar har gjorts på att köpa in digitala hjälpmedel, i form av surfplattor och datorer. Men digitala läromedel att fylla datorerna med nedprioriteras i budgetar – helst ska digitala läromedel vara gratis eller väldigt billiga. Det leder till att de överlag håller låg kvalitet – en bild som delas av såväl elever som lärare.

Följden blir antingen att lärarna tvingas använda gamla, utdaterade läromedel, eller att de tvingas lägga mycket tid på produktion av eget material. I en undersökning av Lärarnas Riksförbund från 2016 lade lärarna i genomsnitt 6,6 timmar i månaden enbart på produktion av digitala läromedel.

”

Ge lärarkåren mer tid att granska alternativen och mer pengar att handla läromedel för.

Gratis material finns också att tillgå, men av varierande kvalitet och avsändare. Tidningen Arbetet har granskat skolmaterial från arbetsmarknadens parter – inte helt oväntat så vinklade arbetsgivarsidan och facken historien på två olika sätt. Att använda gratismaterial i undervisningen behöver såklart inte bara vara av ondo – men risken är att det tar tid, allra främst om lärarna måste lägga mycket tid på att hitta flera kompletterande texter för att ge en heltäckande bild av ämnet.

Från regeringens håll är en utredning på väg som ska se över statens roll när det gäller läromedel – på nittiotalet tog Sverige bort den statliga kvalitetsgranskningen, vilket nu ska ses över. Få lärare efterfrågar dock en extern kvalitetsgranskning. Det lärarkåren istället vill ha, och det den borde få, är mer tid att granska och jämföra alternativen – och mer pengar att lägga på inköpen.

Den här snikenheten när det kommer till läromedel håller helt enkelt inte. Ska svensk skola hålla hög kvalitet duger det inte att snåla med grunderna för undervisningen. Alla yrken har sina verktyg – och lärare utan bra läromedel blir som en snickare utan hammare.