Kirurgen om myterna kring bröstcancer

Varberg: Missuppfattningarna kring bröstcancer är många. Här reder kirurgen Michael Wallberg som arbetar på sjukhuset i Varberg ut några av dem.

Michael Wallberg har arbetat som bröstcancerkirurg på Hallands sjukhus i Varberg i 30 år. Bröstcancer är en vanlig sjukdom men det finns väldigt mycket rädsla, ångest och missuppfattningar kring den. Något som Michael Wallberg skulle vilja ändra på.

– Flera som drabbas får fortfarande en allvarlig och ibland en livshotande sjukdom men den stora merparten blir friska, säger han.

Ungefär var åttonde kvinna drabbas någon gång i livet av bröstcancer. Även män kan få sjukdomen men det är mycket ovanligt. 70–75 procent av patienterna som har bröstcancer upptäcks via mammografin som alla kvinnor mellan 40 och 74 år kallas till. Övriga patienter upptäcker själva eller vid en annan hälsoundersökning att de har en knöl i bröstet eller känner att något inte står rätt till.

När patienterna kommer till kirurgkliniken är de färdigutredda.

Röntgen och vävnadsprover har tagits. Innan besöket hålls en gemensam konferens hålls med röntgenläkare, kirurg, patolog, bröstsköterska och onkolog där sjukdomen konstateras och vilken behandling som bör ges beslutas. I vissa fall behöver utredningen kompletteras med magnetröntgen eller ny biopsi.

– Jag är ofta den person som lämnar besked och många frågar mig om det inte är jobbigt. Men bröstcancer är en tacksam sjukdom att jobba med för de flesta överlever, säger Michael Wallberg.

Att bröstcancer sprider sig till andra organ är ovanligt men för 20 procent av patienterna sprider den sig till lymfkörtlar i armhålan.

Först när cancertumören har opererats bort kan de säga vilken variant det är.

En missuppfattning är att hela bröstet måste opereras bort för att minska risken att cancern kommer tillbaka. I 80 procent av fallen används bröstbevarande kirurgi.

– Det är lika säkert sett till återfall. Patienterna får alltid strålbehandling också.

Kirurg

Ibland ges cellgifter för att krympa tumören före operation, en metod som blir allt vanligare. Det finns något som heter standardiserat vårdförlopp.

Tanken med det är att alla patienter ska få likvärdig vård med korta väntetider oavsett var i landet de bor.

Enligt de kriterier som har satts upp ska 80 procent av patienterna ha startat behandling inom 28 dagar från att de undersökts. I Halland klarar de den tiden för 70 procent av patienterna.

Efter beskedet ska operationen genomföras inom två–tre veckor.

– Många vill ha operation helst i går men det är inte så bråttom.

Nästan alla får sedan efterbehandling efter operationen i form av cellgifter, strålning och antihormonbehandling i olika kombinationer. Ibland talas det om godartad och elakartad cancer men det finns ingen godartad cancer. Däremot kan det finnas godartade tumörer, oftast bindvävsknutor.

Utvecklingen går hela tiden framåt. I dag vet de mer vilka patienter som har nytta av cellgiftsbehandling. Michael Wallberg tror att immunbehandlingar kommer stort framöver.

”

Jag är ofta den person som lämnar besked och många frågar mig om det inte är jobbigt. Men bröstcancer är en tacksam sjukdom att jobba med för de flesta överlever.

Bröstcancer opereras både i Varberg och i Halmstad. Michael Wallberg är nu ensam kirurg i Varberg men i Halmstad finns två. Varje år genomförs 160–180 bröstcanceroperationer i Varberg. Under en tioårsperiod efter att cancern upptäckts är återfallsrisken strax över tio procent.

Bröstcancerdödligheten har minskat kontinuerligt och nästan halverats jämfört med 1970-talet.

Enligt Michael Wallberg brukar de kvinnor som kommer som just fått sitt cancerbesked säga åt honom att ta bort hela brösten – bara de blir friska. Ofta får han övertala dem åt andra hållet eftersom han vet att det kommer en dag efteråt då de kan känna annorlunda och risken för återfall är lika stor om man opererar bort hela bröstet.

I och med coronapandemin drogs verksamheten på mammografin ner för att personal behövdes på epidemiavdelningarna bland annat. Dessutom är det många patienter, framför allt äldre, som inte har vågat komma. De jobbar just nu på att försöka komma i kapp.

– Det finns en oro kring detta men det spelar sannolikt inte så stor roll om undersökningen skjuts fram någon månad. De tumörer som upptäcks på mammografiscreeningen är små och har en bra prognos även om de upptäcks något senare.

Michael Wallberg