Många flyktingar saknar jobb efter fem år här

Drygt hälften av flyktingarna som kom 2015 hade någon form av jobb förra året. Men inkomsterna är låga – och en stor grupp hade inte någon inkomst från arbete alls.

Flyktingvågen hösten 2015 saknar motsvarighet. Totalt kom 163000 asylsökande till Sverige under året, vilket var nästan dubbelt så många som någonsin tidigare under ett år. Fem år senare har 96 000 av de asylsökande 2015 beviljats skydd, varav cirka 60 000 fått permanent uppehållstillstånd.

Men hur har det gått på arbetsmarknaden? Hur många har hittills fått jobb och en egen försörjning?

– Det är uppenbart att det är många som inte har kommit så långt att man är självförsörjande och att det är många som ännu inte tagit det första steget in på arbetsmarknaden, säger Olof Åslund, gästprofessor vid Uppsala universitet och tidigare generaldirektör vid IFAU.

Av statistiken framgår inte vilket år personerna fick asyl, vilket är den tidpunkt då dörrarna till arbetsmarknaden ofta öppnas på riktigt. Vissa kan alltså ha haft betydligt kortare tid än fyra år på sig att hitta ett jobb.

Men att inte en högre andel efter denna tid har arbete måste ändå ses som ett misslyckande, säger Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och vd på Entreprenörskapsforum.

– Jag är inte beredd att peka finger åt något håll om vems misslyckande det är. Men som ekonom reagerar jag ju över att det är tusentals individer i arbetsför ålder som inte har någon som helst arbetsinkomst, säger han.

Generellt är utrikes födda oftare arbetslösa och mindre sysselsatta än svenskfödda. Att bli självförsörjande kan ta mycket lång tid, vilket en studie av Johan Eklund visar. Av samtliga som fick uppehållstillstånd i Sverige (oavsett skäl) mellan 1990 och 2016 var bara hälften självförsörjande efter 12–13 år.

– Det är svårt att ta sig in på svensk arbetsmarknad. Det är höga trösklar, vi har höga ingångslöner och en arbetsmarknad som ställer rätt höga krav på färdigheter och kunskaper, konstaterar Eklund.

Den tröga inträdesprocessen är ett problem för både samhälle och individ, anser han.

Olof Åslund ser också positiva tecken i Scb-statistiken. Enligt honom bekräftar den en trend i tidigare studier att flyktingar tycks komma i arbete fortare.