Glada miner i tuffa tider på Kullsgärde
Halland: Lantbruksbarometern presenterades under torsdagen och visade på tuffa tider för bönderna. Mjölkbonden Niklas Harryson på Kullsgärde i Skrea tror på framtiden och ser ljusglimtar i pandemin.
Trots tuffa år och svårigheter i att få lönsamhet i företaget är det till stor del glada miner på familjegården Kullsgärde under torsdagsmorgonen. I vardagsrummet sitter representanter från Falkenbergs Sparbank, konsultfirman Ludvig & Co och familjen Harryson i två generationer.
– Bonden är seg och jobbar stadigt framåt. Det är klart man tror på branschen när mat alltid måste finnas på bordet, säger pensionerade mjölkbonden Kjell Harryson.
” Det är klart man tror på branschen när mat alltid måste finnas på bordet.
Kjell Harryson, mjölkbonde
När den årliga uppföljningen av Lantbruksbarometern presenteras återges en något splittrad bild av Sveriges lantbrukare. Höstens resultat visar att den upplevda lönsamheten bland bönderna är lägre än i våras.
Skånska och halländska bönder har dock en starkare framtidstro
än i övriga Sverige.
– Pandemin har på många sätt varit lönsam för jordbruket då fler inser värdet av att svenskproducerat och vill handla lokalt. Men det kan vara så att vi inte riktigt ser effekterna av det än, säger Göran Bengtsson från Falkenbergs sparbank.
Sett till upplevd lönsamhet ligger grisbönderna i topp med flest positiva bönder, medan växtbönderna ligger i botten. Någonstans
i mitten finns mjölkbönderna såsom familjen Harryson, och producenter av nöt.
– Det har nästan alltid varit tufft. Jag gick in med en insats på 20 tusen, idag har jag en skuld på 20 miljoner, säger Kjell Harryson som startade gården för 44 år sedan.
Kullsgärde lantbruk, som
idag drivs av sonen Niklas Harryson, har de senaste fem åren präglats av både dippar och toppar. Det stora problemet är priset på mjölken, och framförallt den ekologiska.
– Långsiktigt är lönsamheten bättre för ekologiskt men det egentliga mervärdet ligger i produktionsformerna. Problemet är att konsumenten inte uppfattar skillnaden, säger Niklas Harryson och pappa Kjell fyller i:
– Det är en katastrofalt låg nivå. Slår man ut de antal timmar vi lägger är det inte många öre i timmen vi tjänar.
Trots detta är det med stor framtidstro som familjen beskriver branschen, och tror att det snart kommer en vändning. Att fler intresserar sig för och efterfrågar närproducerat och ekologiskt är något de märkt av i företaget Skrea Ost, som de äger och driver till 50 procent.
– Gårdsbutiken är ett bra sätt att komma i kontakt med konsumenten, men är mest en hobbygrej. Vi gör det för att det är kul, inte för att de drygar ut marginalerna, säger Niklas Harryson.