Spermiebrist bromsar när fler önskar att bli mamma

Allt fler ensamstående kvinnor skaffar barn genom assisterad befruktning sedan lagändringen 2016. Samtidigt är bristen på donerade spermier akut.

Inseminationer med donerade spermier har ökat sedan ensamstående kvinnor fick möjlighet att skaffa barn via regionfinansierad assisterad befruktning i april 2016.

Totalt inleddes 2 237 behandlingar med insemination 2018, enligt den senaste årsrapporten från Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning. Drygt 45 procent av dem gällde ensamstående kvinnor.

Det växande intresset har bidragit till långa kötider på många håll i landet. Dessutom har bristen på spermier blivit akut i flera regioner under coronapandemin.

– Vi har hur många ensamstående kvinnor som helst, däremot har vi ont om donatorer. Det här är ett nationellt problem och pandemin har gjort att män som annars kanske hade anmält sig inte har velat utsätta sig för kontakter i vården, säger Ann Thurin Kjellberg, överläkare på reproduktionsenheten vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

På Sahlgrenska står 587 personer i kö, varav 60 procent är ensamstående kvinnor. Tidigare fick patienterna vänta upp till fyra år på behandling, men efter att sjukhuset ändrat arbetssätt och inte längre tar emot kvinnor som fyllt 36 är väntetiden mellan två och ett halvt till tre år.

– Vårt problem är att donation är en dyr sjukvård. Utredningen på en donator kostar nästan 27 000 och det tar nära nio månader innan man kan börja använda materialet, säger Ann Thurin Kjellberg.

Även i Skåne saknas spermadonatorer och regionen pausade nyligen alla behandlingar fram tills i juni.

– Vi har helt slut på spermier och har för första gången gjort ett uppehåll i donationsverksamheten, säger Margareta Kitlinski, sektionschef på reproduktionsmedicinskt centrum i Malmö.

På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm tar det däremot omkring fem månader från remiss till ett nybesök där man i anslutning till besöket startar en behandling.

Runt 2017 då behandlingarna för ensamstående kvinnor drog i gång såg sjukhuset en stor ökning av patienter, men de senaste åren har kön legat konstant på omkring 200 personer.

Även på Karolinska finns en risk att lagret av spermier inom kort kan ta slut.

– Det är ett stort behov av fler donatorer för att inte köerna ska öka mer. Bristen på spermier är en begränsande faktor, säger Yvonne Kaselli, administrativ donationskoordinator.

Alla de tre regionerna upplever att det är svårt att få kontakt med nya donatorer, både när det gäller spermie- och äggdonationer.

– Vi har små resurser att annonsera och nå ut som privata kliniker och många vet inte om att möjligheten finns, säger Karin Persdotter Eberg, tillförordnad sektionschef för reproduktionsmedicin vid Karolinska.